· Använd mjölkurea som hjälp att utvärdera kornas proteinstatus. Högt värde på mjölkurea indikerar överskott på protein eller brist på kolhydrater. Titta alltid på trender och inte enskilda värden.
· Anpassa proteinnivån i foderstaten till dagens gällande rekommendationer och utnyttja AAT / PBV-systemet. Svenska försök har gett 40 % minskad ammoniakavgång med foderstater med låg råproteinhalt (14,5 %). Amerikanska försök har visat att 30 % kväveeffektivitet kan vara rimlig nivå för högmjölkande kor och att lämplig råproteinhalt i foderstaten är ca 17 % i tidig laktation. Detta stämmer väl överens med en svensk litteraturstudie som rekommenderar ca 17 % rp i totalfoderstaten som högsta nivå till kor i tidig laktatation. (Gustafsson, 2000a) Störst möjlighet att sänka råproteinhalten är dock till kor i
· Nästa steg blir att sänka utfodringsrekommendationerna, men detta kräver mycket kunskap och hänsyn måste tas till både kortsiktiga och långsiktiga effekter. En sänkt mjölkproduktion kan få negativa effekter som vida överstiger den summa som sparats in på minskat inköp av proteinfoder. Det svenska AAT / PBV-systemet behöver utvecklas. Arbete pågår både nationellt och i nordiska samarbeten för att få en mer samordnad och jämförbar fodervärdering. Man behöver även utveckla analysmetoder för proteinets olika fraktioner för att få optimal proteinbalans i vommen.
