Fakta kring klimatgaser
Uppmärksamheten kring växthuseffekten och klimatgaser har ökat betydligt under de senaste två åren och en del av dessa klimatgaser kommer från jordbruket. Förloppet är i korthet att gaser i atmosfären fångar upp värme i form av infraröd strålning och hindrar den från att stråla ut i rymden. Resultatet blir uppvärmning - en sk växthuseffekt. Växthusgaser från jordbruket är lustgas, metan och koldioxid. För att kunna jämföra betydelsen av utsläppet av gaser med varandra räknas de om till en sk GWP faktor (Global Warming Potential) eller CO² -ekvivalenter. Denna faktor jämför konsekvensen om 1 kg av den aktuell gasen släpps ut jämfört med om 1 kg av koldioxid skulle släppts ut. Beräkningar visar att det svenska jordbruket bidrar med en GWP på ca 9 miljoner koldioxidekvivalenter. Av dessa kommer ca 5 miljoner från lustgas (Jordbruksverket, 1999).
Lustgas bildas genom de vanliga biologiska processerna i marken nitrifikation och denitrifikation. Vid total syrebrist bildas kvävgas, N², men om det finns lite syre närvarande vid denitrifikationen kan den stanna vid att bilda N²O istället. Processerna är således naturliga men storleken på dem kan antas ha ökat i takt med att kväveflöden har blivit större i jordbruket.
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Relaterade länkar
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
