Lagstiftning
Nitratkänsliga områden (Nitrate Sensitive Area, NSA) tillkom 1990 i ett försök att studera effektiviteten av åtgärder för minskning av kväveförluster i lantbruket. Stödet utvidgades 1994 för att totalt täcka 35 000 ha. Pga kostnader stängdes projektet för nye ansökare 1998 men fortsätter för de gårdar som stödet fortfarande omfattar.
NSA var frivilligt och gav stöd för olika miljöåtgärder
År 1996 utpekades arealer under nitratdirektivet, där krav ställdes på de gårdar som låg helt eller delvis inom områdena. Under 1999 infördes IPPC direktivet i EU och denna har antagits, implementerats av Storbritannien. Under 2002 utvidgades arealen definierat under nitratdirektivet och lagstiftningen i Storbritannien har uppdaterats samtidigt.
- England och Wales
Defra (Department for Environment, Food and Rural Affairs)
- Administration sker på regional basis
- Skottland
SOAEFD (the Scottish Office, Agriculture, Environment and Fisheries Department)
- Administration sker på länsbasis
- Nordirland
DANI (Department of Agriculture in Northern Ireland)
- Administration sker på länsbasis
Uppdelningen av lantbruksmyndigheterna kan innebära skillnader i regler och tolkningar mellan områdena.
Riktlinjer för god jordbrukssed består av tre delar som presenteras i var sitt kompendium:
1. Skydd av vatten
2. Skydd av jord
3. Skydd av luft
Länk till filer med hela texten: http://www.defra.gov.uk/environ/cogap/cogap.htm
Varje kompendium består av ett stort antal "paragrafer" med riktlinjer.
- Riktlinjer för god jordbrukssed för skydd av vatten" består av totalt 323 "paragrafer" som täcker punkterna restprodukthantering, flytgödsel, förorenat, fastgödsel, ensilagesaft, mineralgödsel, olja, "fårdopp", pesticider, kadaverhantering, kväve och fosfor, specialiserat hortikultur.
Exempel på "paragrafer" från de olika delarna:
- Restproduktsplan för gården. Egentligen en gödslingsplan där det också tas hänsyn till spillvatten.
- Undvik att sprida gödsel och spillvatten närmre än 10 meter från dike eller vattendrag eller 50 meter från vattenkälla såsom källa, brunn eller borrhål.
- Tillför inte mer än 250 kg kväve i form av stallgödsel per år.
- Gör näringsbalanser för tillgängligt kväve, totalfosfor och totalkalium vid bestämning av gödslingsbehov.
- Skapa tillräckligt lagringsutrymme för flytgödseln så den kan hanteras och kontrolleras korrekt.
- Minimera produktionen av förorenat och ha tillräckligt lagringsutrymme för flytgödsel så den kan hanteras och kontrolleras korrekt.
- Tillse att gödselhögar i fält inte skapar förorening. Lakvatten från gödsel på betongbotten bör uppsamlas och lagras.
- Minimera mängden ensilagesaft genom att torka gräs till minst 25% torrsubstanshalt före ensilering.
- Skapa tillräcklig lagringsutrymme för flytande gödselmedel så de kan hanteras och kontrolleras korrekt.
- Minimera utlakning av kväve genom att följa rekommenderade gödslingsnivåer och gödslingstidpunkter. Undvik att plöja permanent betesmark.
- Tillför fosfor enligt jordanalys och grödans behov. Ta hänsyn till fosfor tillfört med organiska gödselmedel.
