Miljötillstånd
I Nederländerna ägnas uppmärksamhet åt förhöjda nitrathalter i grundvattnet, övergödning av ytvatten och ammoniakavgång från stallgödsel. Det sista årtiondet har också regeringspolitiken inriktat sig mot en minskning av antalet djur. Enkelt uttalat så producerar djurhållningen mer gödsel än vad jordbruket kan använda. Överskott av kväve på en typisk mjölkgård kan ligga på 300kg N/ha, medan överskottet på en växtodlingsgård, typiskt med import av stallgödsel, kan ligga på 150kg N/ha. Samma siffra för fosfor är 20kg P/ha för både produktionsinriktningarna (siffror från 1998).
Genomsnittliga användningen av mineralkväve och mineralfosfor har varit stabil det senaste årtionde och uppgår till 204 kg N/ha och 36 kg P/ha (1999). Genomsnittlig tillförsel av kväve och fosfor från stallgödsel uppgick 1999 till 269 kg N/ha och 44 kg P/ha (1999). Över
70% av övergödningsproblemen och drygt 40% av försurningen från nationella källor hänförs till lantbruket. Likaledes härleder man 40% av fosforföroreningen i vatten till lantbruket.
Mätvärden i ytvatten har förbättrats väsentligt sedan 1990. I medeltal har kvävehalten minskat från 35 mg nitrat/l till 22mg nitrat/l och fosforhalten från 0,7 mg P/l till 0,3 mg P/l. År 2000 var det dock nästan inga ytvatten/sötvatten som klarade kraven för maximala kväve och/eller fosforhalter och nya åtgärder, speciellt på fosforområdet måste göras för att uppnå uppsatta mål. De lägre värden som har uppmäts i kontroller tillskrivs till största delen bättre vattenkvalité på det vatten som strömmar in i landet.
I grundvatten (mätt från 5 meter under jordytan) hittas generellt höga nitratkoncentrationer.
I en undersökning under perioden 92-95 var medeltalet av mätningarna på gårdar med intensiv produktion belägna på sandjordar 158 mg nitrat/l mätt på grundvattnets översta meter vilket är mer en tre gånger EU:s gränsvärde på 50mg/l. På 95% av gårdarna uppmättes värden över 50mgnitrat/l. I det fortlöpande kontrollmätningsprogram som krävs enligt nitratdirektivet, låg nitrathalterna i grundvatten (mätt 5-15 meter under jordytan) över 50mg nitrat/l i 21% av fallen på sandjordar under 1998. Problemet var dock väsentligt mindre under lerjordarna. I Noorbeemden naturreservat (ligger på gränsen till Belgien) uppvisar huvudkällan nitrathalter på 78-80 mg nitrat/l.
Grundvatten på större djup uppvisar fortsatta försämringar och halterna av ammoniumkväve i grundvatten bedöms vara höga i en ¼ av alla mätningar. Även halterna av fosfor ligger över kvalitetskraven i ca 4% av fallen.
400.000 ha eller närmare 20% av arealen är fosformättad pga. tillförsel av höga mängder stallgödsel under perioden 1970-1990. Dessa områden är främst belägna i de östra och södra provinserna, som haft den största koncentrationen av fjäderfä och svin. Överskottet av stallgödselfosfor i lantbruket beräknas till 3,5 miljoner kg.
Ammoniakavgången från stallgödsel har minskat betydande sedan början av 90 talet. Minskningen har skett från en nivå på 182 miljoner kg ammoniak 1990 till 137 miljoner kg ammoniak 1998. Detta tillskrivs främst kravet på nedmyllning av stallgödseln efter spridning. De nuvarande åtgärderna anses dock inte vara tillräckliga för att leva upp till Göteborgsprotokollets statuerade 128 miljoner kg/år. Den totala försurningseffekten beräknas ha minskat med 50% sedan 1980, vilket dock var 22% över målet.
År 2000 var lite av ett trendbrott för Nederländerna sett i ett 20 årigt perspektiv. Utvidgningen av MINAS området till att gälla hela landet samt kravet om stallgödselkontrakt innebar en stor minskning i beräknat växtnäringsförluster och minskning i de faktiska kontrollmätningar. Främsta orsaken ses i minskat användning av mineralgödsel. Nitrathalterna i grundvatten visade en minskning från 150mg nitrat/l till 125mg nitrat/l på sandjordar. Under lerjordar uppmättes i medeltal 50mg nitrat/l.
Nederländerna har valt att utpeka hela landet enligt nitratdirektivet. Det kommer att bli mycket svårt för Nederländerna att klara tillförselskravet på maximalt 170 kg N i stallgödsel som nitratdirektivet föreskriver (regeringen har ansökt om dispens). En sänkning av maximal kväve från stallgödsel till 170 kg N/ha skulle innebära tillåten spridning av 340 miljoner kg kväve om det fördelas över hela arealen, medan produktionen av stallgödsel 1999 var över 530 miljoner kg kväve.
I grundvatten (mätt från 5 meter under jordytan) hittas generellt höga nitratkoncentrationer.
I en undersökning under perioden 92-95 var medeltalet av mätningarna på gårdar med intensiv produktion belägna på sandjordar 158 mg nitrat/l mätt på grundvattnets översta meter vilket är mer en tre gånger EU:s gränsvärde på 50mg/l. På 95% av gårdarna uppmättes värden över 50mgnitrat/l. I det fortlöpande kontrollmätningsprogram som krävs enligt nitratdirektivet, låg nitrathalterna i grundvatten (mätt 5-15 meter under jordytan) över 50mg nitrat/l i 21% av fallen på sandjordar under 1998. Problemet var dock väsentligt mindre under lerjordarna. I Noorbeemden naturreservat (ligger på gränsen till Belgien) uppvisar huvudkällan nitrathalter på 78-80 mg nitrat/l.
Grundvatten på större djup uppvisar fortsatta försämringar och halterna av ammoniumkväve i grundvatten bedöms vara höga i en ¼ av alla mätningar. Även halterna av fosfor ligger över kvalitetskraven i ca 4% av fallen.
400.000 ha eller närmare 20% av arealen är fosformättad pga. tillförsel av höga mängder stallgödsel under perioden 1970-1990. Dessa områden är främst belägna i de östra och södra provinserna, som haft den största koncentrationen av fjäderfä och svin. Överskottet av stallgödselfosfor i lantbruket beräknas till 3,5 miljoner kg.
Ammoniakavgången från stallgödsel har minskat betydande sedan början av 90 talet. Minskningen har skett från en nivå på 182 miljoner kg ammoniak 1990 till 137 miljoner kg ammoniak 1998. Detta tillskrivs främst kravet på nedmyllning av stallgödseln efter spridning. De nuvarande åtgärderna anses dock inte vara tillräckliga för att leva upp till Göteborgsprotokollets statuerade 128 miljoner kg/år. Den totala försurningseffekten beräknas ha minskat med 50% sedan 1980, vilket dock var 22% över målet.
År 2000 var lite av ett trendbrott för Nederländerna sett i ett 20 årigt perspektiv. Utvidgningen av MINAS området till att gälla hela landet samt kravet om stallgödselkontrakt innebar en stor minskning i beräknat växtnäringsförluster och minskning i de faktiska kontrollmätningar. Främsta orsaken ses i minskat användning av mineralgödsel. Nitrathalterna i grundvatten visade en minskning från 150mg nitrat/l till 125mg nitrat/l på sandjordar. Under lerjordar uppmättes i medeltal 50mg nitrat/l.
Nederländerna har valt att utpeka hela landet enligt nitratdirektivet. Det kommer att bli mycket svårt för Nederländerna att klara tillförselskravet på maximalt 170 kg N i stallgödsel som nitratdirektivet föreskriver (regeringen har ansökt om dispens). En sänkning av maximal kväve från stallgödsel till 170 kg N/ha skulle innebära tillåten spridning av 340 miljoner kg kväve om det fördelas över hela arealen, medan produktionen av stallgödsel 1999 var över 530 miljoner kg kväve.
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
