Helsingforskonventionen
Helsingforskonventionen kom till för att skydda Östersjöns vattenmiljö genom internationella överenskommelser som täcker alla typer av föroreningar från både land, sjöfart och flyg. Konventionen signerades 1974 av länderna runt Östersjön. En ny konvention signerades 1992 av samma länder samt av EG (numera EU). Det styrande organet är Helsingforskommissionen även kallad HELCOM. Fördragsslutande parter till HELCOM är för närvarande Danmark, Estland, EU, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Sverige.
Helsingforskommissionen sammanträder årligen, ibland på ministernivå. Besluten fattas enhälligt och är rekommendationer till regeringarna ifråga. Medlemsländerna förväntas att införliva dessa rekommendationer i den nationella lagstiftningen. Ordförandeskapet i kommissionen växlar mellan medlemsländerna vart annat år i alfabetisk ordning utifrån deras engelska namn. Kommissionen består av fyra kommittéer och en implementeringsgrupp. Dessutom finns det arbetsgrupper och projekt kopplade till det arbete som utförs i kommittéerna.
Exempel på rekommendationer från HELCOM rörande
växtnäringsämnen är skyddszoner längs känsliga vattendrag, förbättrad kapacitet på och täckning av gödsellager, miljökontroll av företag med många djurenheter, åtgärder för minskning av ammoniakförluster från husdjursproduktion, nedbrukning av stallgödsel, ökat utnyttjande av växtnäring i stallgödsel, vinterbevuxen mark, fånggrödor. Ytterligare finns rekommendationer för hur miljöeffekterna ska mätas. Målet med dessa åtgärder är bl.a. att halvera utsläppen av antropogent (människoorsakat) kväve med 50 % från 1985 års nivå.
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
