Flöden av växtnäring i och mellan regioner i Sverige
De samlade kväveflödena i det svenska jordbruket finns åskådliggjorda i figur a (kg N/ha under 1990-talet). De totala förlusterna för kväve på all åkerareal inkl. lustgas motsvarar knappt 160 000 ton kväve per år (figur b). En växtnäringsbalans för Sverige, med de flöden som finns redovisade i figur a, visar att endast ca en tredjedel av kvävet utnyttjas i jordbruket men att en liten förbättring har skett under senare år (figur c).
Utvecklingen av jordbruket med avseende på flöden av växtnäring finns beskrivet i skriften "Växtnäring i kretslopp" av Steineck mfl, 2000. Där finns också samlat och kvantifierat de flöden av kväve som sker i det svenska jordbruket. I det följande beskrivs kortfattat betydelsen av djurtäthet för uppkomsten av flöden av växtnäring mellan regioner i landet och betydelsen för kväveutlakningen.
Fram till 1930-40 talet fanns djur på så gott som alla gårdar. Under tiden som följde skedde stora förändringar i jordbruket på flera olika sätt. Bla minskade djurtätheten i länen kring Mälardalen (figur d) och ökade i Skåne, Blekinge och Halland (Hoffmann mfl, 1999a, b).
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Relaterade länkar
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
