Vad är en växtnäringsbalans?
En växtnäringsbalans är differensen mellan tillförd och bortförd växtnäring. Vad som ingår i balansen beror på i vilken skala balansen upprättas. I STANK och i svensk miljörådgivning görs balansen "vid gårdsgrind". Då mäter man flödet till gården med insatsmedel, kvävenedfall och kvävefixering och från gården med produkter. I andra sammanhang kan man göra samma typ av balans för t.ex. en kommun, ett län, ett land eller ett avrinningsområde. Man kan också göra en balans på fältnivå. En avgörande skillnad på fältbalansen och gårdsbalansen är att i fältbalansen räknas stallgödselns växtnäringsinnehåll efter lagring. Det får till följd att gårdsbalansens överskott inkluderar de förluster som sker i stall och lagring men att detta inte finns med i fältbalansen. Se också Jakobsson m.fl. 1998. För en animalieproduktion kan även göras en stallbalans som beskriver djurens näringsutnyttjande.
Växtnäringsbalansen är nettot av flödena till och från gården.
Inom Svenskt Sigill görs en fältbalans som inte är en massbalans utan istället utvärderar effektiviteten av tillfört växttillgängligt kväve. I denna räknas tillförseln av kväve med handelsgödsel, utsäde, kvävenedfall under växtsäsongen, växttillgängligt kväve i stallgödsel, kvävefixering och mineraliseringstillskott utifrån djurtäthet, mullhalt och förfrukt.
Jämförelse av växtnäringsbalans från olika håll måste ske med stor försiktighet om dessa inte utförts på samma sätt. Störst värde får växtnäringsbalansen vid upprepad analys på samma gård med samma metod.
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
