Referensvärden för en växtodlingsgård
Överskottet beror i huvudsak på kväveeffektiviten hos de olika grödorna och därmed har växtföljden en avgörande betydelse. I tabellen nedan är kväveeffektiviteten för olika grödor framräknad utifrån rekommendationerna i "Riktlinjer för gödsling och kalkning" (Jordbruksverket 2000). Lite förvånande visar det sig att höstvete har sämre växtnäringsutnyttjande än vårsäd och detta gäller även fodervete. Höstoljeväxterna med höstgödsling inkluderad har ett mycket lågt utnyttjande och även våroljeväxterna ligger lågt.För en växtodlingsgård med övervägande spannmål gödslad enligt tabellen nedan och där skördad mängd stämmer med planerad blir kväveeffektiviteten runt 90 % med ett överskott på ca 10 kg/ha. Kvävenedfallet är medräknat som en tillförselpost. Vid spannmålsskördar över normskörden blir effektiviteten något lägre eftersom den rekommenderade kvävegivan höjs med mer än vad som motsvarar den ökade bortförseln.
Observera att den kväveeffektivitet som beräknas här endast tar hänsyn till tillfört kväve. Grödan får också en stor del av sitt kväve från markens mullförråd. Av den anledningen får man vid riktigt låga kvävegivor en kväveeffektivitet på över 100%. En gröda
som inte gödslas alls ger ändå en kväveskörd på ca. 50 kg. Det innebär ett underskott på 50 kg i växtnäringsbalansen. Tillfört kväve i handelsgödsel har en effektivitet på ca. 40-50%. En kvävegiva på 50 kg ger en kväveskörd på ca. 75 kg d.v.s. en kväveffektivitet för grödan på 150%. En giva på 100 kg kväve ger normalt en kväveskörd på ca 100 kg och 100% effektivitet. En gröda som fordrar 150 kg ger normalt en kväveskörd på 125 kg och en effektivitet på 80%. Av detta framgår att höga skördar leder till sämre kväveeffektivitet i växtnäringsbalansen även om handelsgödseln nyttjas optimalt.
|
Gröda
|
Normskörd
|
N-opt.
|
N-halt
|
N-skörd
|
Ö-skott
|
N-eff
|
|
Vårkorn
|
5
|
80
|
1,64
|
82
|
-2
|
102%
|
|
Vårvete
|
5
|
125
|
2,04
|
102
|
23
|
82%
|
|
Havre
|
5
|
80
|
1,65
|
83
|
-3
|
104%
|
|
Höstvete
|
6
|
130
|
1,81
|
109
|
21
|
84%
|
|
Fodervete
|
5
|
90
|
1,66
|
83
|
7
|
92%
|
|
Höstraps
|
3
|
150
|
3,5
|
105
|
45
|
70%
|
|
Höstrybs
|
3
|
145
|
3,5
|
105
|
40
|
72%
|
|
Vårraps
|
2
|
80
|
3,5
|
70
|
10
|
87%
|
|
Vårrybs
|
2
|
80
|
3,5
|
70
|
10
|
87%
|
|
Vall I
|
6
|
120
|
1,92
|
115
|
5
|
96%
|
|
Matpotatis
|
30
|
90
|
0,35
|
105
|
-15
|
117%
|
|
Sockerbetor
|
45
|
120
|
0,2
|
90
|
30
|
75%
|
|
Ärter
|
3,5
|
|
3,5
|
123
|
0
|
100%
|
Hur stämmer dessa referensvärden med balanser från verkliga växtodlingsgårdar?Det ideala tillstånd som beskrivs ovan är inte realistiskt i praktisk växtodling. Skördevariationer som beror på årsmånen kan inte förutsägas och variationer inom fältet kan vara svårt att hantera. Ett rimligt överskott för olika delar av landet är viktig grunddata för att beräkna referensvärde för växtodlingsgårdar. För att bättre kunna tolka balanser skulle det behövas mer fältdata på kväveeffektiviteten hos enskilda grödor.
Man bör inte dra alltför långtgående slutsatser av de sammanställningar av växtnäringsbalanser som presenteras här. Eftersom det är just en sammanställning av en stor mängd balanser finns det ingen möjlighet att gå tillbaks och kontrollera hur enskilda balanser har beräknats.
Överskott och kväveeffektivitet på växtodlingsgårdar från olika källor
Skillnaden i kväveöverskott mellan olika delar av landet är förvånansvärt små i Myrbecks sammanställning. Se tabellen ovan. Det är bara Gävle/Dalarna som avviker. De små skillnaderna kan bero på att det lägre läckaget i Mellansverige kompenserat av större denitrifikation. Det tycks som att den högre skördenivån i södra Sverige kan uppnås utan att kväveeffektiviteten minskar. SCB:s siffror ger en annan bild med ett minskande överskott och en ökande kväveeffektivitet från söder till norr. Troligen täcker Myrbecks sammanställning in lite intensivare gårdar i Mellansverige än SCB:s slumpvis utvalda lantbrukare. Nästa steg för att tolka växtnäringsbalanser bör vara en detaljerad kännedom om enskilda grödors växtnäringseffektivitet i olika delar av landet. För de grödor som kontrakteras inom cerifieringssystemet Svenskt Sigill finns grödvis växtnäringsbalans insamlad. Odling i Balans har sammanställt resultat från pilotgårdarna i rapporten "Tolkning av miljönyckeltal i växtodlingen. För övriga grödor kan olika rådgivningsorganisationers erfarenhet och egen statistik ge en grund att bygga på. Det bör vara erfarenheter från gårdar utan stallgödsel som utgör grundreferenser.
Överskott och kväveeffektivitet för grödor 1998-2001 inom Svenskt Sigill. Omräknat till rena balanser enligt STANK:s modell
|
|
Överskott kg/ha
|
Kväveeffektivitet
|
|
Höstvete
|
47
|
71%
|
|
Möllevete
|
28
|
84%
|
|
Maltkorn
|
20
|
80%
|
|
Havre
|
29
|
69%
|
|
Vårvete
|
40
|
73%
|
