Utifrån regressioner av uppgifter ur Myrbeck 1999 visas hur kväveöverskottet påverkas av djurtätheten. I materialet ingår alla gårdar med svin d.v.s. även suggor och smågrisar. Sannolikt representerar flytgödsel i huvudsak gårdar med slaktsvin och fastgödsel produceras i första hand på gårdar med suggor.
Observera att överskottet vid "noll" djurenheter ligger över snittet för växtodlingsgårdarna. Detta kan förklaras med att det inte har tagits hänsyn till ev. såld stallgödsel i Myrbecks sammanställningar. Man kan anta att det främst är gårdar med hög djurtäthet som lämnar ifrån sig gödsel. Detta medför att dessa får ett lägre överskott och en regressionslinje får en mindre lutning och ett högre värde för "noll" djurenheter. En ny regression där gårdar med mer än 1 D.E. per hektar utelämnas ger ett "noll"-värde som stämmer bättre med erfarenheter från växtodlingsgårdar och "noll"-värdet för mjölkgårdarna. Istället blir överskottet per djurenhet orimligt högt. Sammantaget tyder detta på att referensvärdet ovan är rimligt för både fastgödsel och flytgödsel.
| Område | Stallgödselslag | Antal gårdar | Överskott kg N/d.e. | Vid "noll" djurenheter |
| Hela landet | Flytgödsel | 60 | 53 | 55 |
| Hela landet | Fastgödsel | 48 | 76 | 53 |
| Hela landet | Flytgödsel <1 D.E./ha | 40 | 60 | 48 |
| Hela landet | Fastgödsel <1 D.E./ha | 42 | 104 | 38 |


