Detaljerad tolkning av kväveöverskottet

Överskottet skapas i princip på tre punkter i kedjan på bild 2

• Kväveeffektiviteten i växtodlingen
• Kväveeffektiviteten i djurhållningen
• Kväveeffektiviteten för stallgödseln

Arbetsgång vid en analys av en växtnäringsbalans

• Granska växtodlingsplanen för att se hur väl kvävegivan är anpassad till förväntade skördar. Överoptimala givor leder omedelbart till ett högre överskott i växtnäringsbalansen. Årsmån och markens bördighet påverkar naturligtvis också. Gödslingen kan ha varit riktigt anpassad men årsmånen inneburit lägre skörd än normalt. En jord med låg bördighet kräver högre kvävegiva för att ge samma skörd medan en mulljord ofta kan ge kväveeffektivitet över 100%.
• Finns stallgödsel på gården beräkna hur mycket handelsgödselgivorna har reducerats för den mängd stallgödsel som tillförs. Tas inte hänsyn till kväveinnehållet i stallgödseln uppstår ett högre överskott i växtnäringsbalansen.
• Beräkna hur stor andel av stallgödseln som utnyttjas i växtodlingen. Dividera den reduktion av handelsgödselgivan jämfört med norm som stallgödseln har medfört med den totala kväveutsöndringen från djuren. Jämför med referensvärden och förklara avvikelser med spridningstidpunkter och spridningsteknik.
• Om handelsgödsel och stallgödsel tillsammans verkar leda till en överoptimal giva försök utröna om det verkligen är så eller om det beror på att stallgödseln utnyttjas dåligt. Ledtrådar kan vara förekomsten av liggsäd, proteinhalter och ev. analyser. Om allt tyder på att överoptimala mängder av kväve tillförs kan handelgödselgivorna sänkas.
• Om det är så att stallgödseln utnyttjas dåligt bör åtgärder för att öka kväveeffektiviteten för stallgödseln vidtas och först därefter kan givan av handelsgödsel sänkas.

Med en stallbalans kan även kväveeffektiviteten i djurhållningen analyseras. Till skillnad från kväveeffektiviteten i fält som påverkas av årsmån och bördighet är effektiviteten för ett visst djurslag mera konstant.