Miljönyckeltal- Överskott av kväve per hektar
Växtnäringsbalansen beskriver endast skillnaden mellan det kväve som kommer till gården med produkter, kvävenedfall och kvävefixering och vad som lämnar gården som produkter. Växtnäringsbalansen beskriver inte flödena inom gården och vad som händer med det överskott (eller ev. underskott) som man har beräknat. Därmed finns det inte heller något entydigt samband mellan t.ex. utlakning och överskottet i växtnäringsbalansen. Däremot kan överskottet av kväve på en gård användas för att bedöma risken för förluster. Någonstans måste ett överskott ta vägen och ju större överskott desto större risk för förluster genom antingen utlakning, denitrifikation eller ammoniakavgång. Ett överskott kan också bli kvar i marken genom en mullhaltsuppbyggnad.
Vad är det för mening med att beräkna överskottet av kväve när det inte ger någon entydig bild av miljöpåverkan?
- Växtnäringsbalansen går snabbt att ta fram och jobbar med relativt säkra siffror. Flödena av näring i inköpta produkter och sålda varor kan oftast fastställas med ganska god säkerhet. Beräkning av kvävefixering är vanskligare men en relativt god uppskattning går att få fram. Dessa beräkningar är betydligt säkrare än att uppskatta flödena av foder på gården, ammoniakavgång i olika driftsformer, effekten av stallgödsel, utlakningen under olika betingelser och inte minst denitrifikationens storlek
- Växtnäringsbalansen beskriver nettoeffekten av växtnäringsflödena på gården och kan användas för att medvetandegöra en lantbrukare om de växtnäringsmängder som hanteras i företaget. Med några enkla beräkningar kan också de interna flödena på gården analyseras.
- Med en balans som underlag kan lämpliga åtgärder diskuteras för att minska miljöbelastningen.
- Eftersom växtnäringsbalansen är lätt att ta fram kan den upprättas varje år för att kunna se en trend på gården. Trots att balansen i sig inte med säkerhet säger något om miljöbelastningen på en gård så återspeglas miljöförbättrande åtgärder som leder till ett högre utnyttjande av kväve i en trend med ett allt lägre överskott.
Växtnäringsbalansen är ett utmärkt redskap för att utvärdera fosfor och kaliumgödslingen. Eftersom fosfor och kaliumförlusterna från åkermark är små kan man använda balansen för att utvärdera gödslingen. Genom att upprätta växtnäringsbalanser har rådgivningen kunnat bidra till att fosfortillförseln har anpassats till bortförseln på djurgårdar där det tidigare var vanligt att inte ta hänsyn till den fosfor som tillförs via inköpta fodermedel. Mer om fosfor under 5.3.4 och 5.3.5
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
