Miljönyckeltal - Kväveeffektivitet
Ett sätt att uttrycka hur väl kvävet har utnyttjats på en gård är att ange kväveeffektiviteten. Detta fungerar för en växtodlingsgård men är inte användbart på en gård med både djur och växtodling. I kap. 5.3.2.2.1 och 5.3.2.3 beskrivs normal kväveeffektivitet för växtodlingen. Kväveeffektivitet kan också användas som ett miljönyckeltal för ett djurslag. Upprättas en stallgödselbalans får man ett mått på hur väl utfodringen är anpassad efter normen.
För kombinationen djur/växt beror kväveeffektiviteten på hur stor andel av fodret som kommer från den egna gården. Referensvärde är därmed inte möjligt att ta fram och överskottet per hektar bör användas som miljönyckeltal. Ett exempel åskådliggör detta tydligt. En gård tar in 100 kg N/ha till växtodlingen och skördar 70 kg/ha. Används hela skörden som foder till djur som nyttjar 40% av näringen säljer gården 28 kg N/ha. Detta ger en verkningsgrad på 28% om inget annat foder köps till djuren. Skulle samma gård leverera dessa 70 kg N och köpa motsvarande mängd som foder skulle totalt 170 kg N komma till gården och 98 kg säljas från gården. Detta ger en nyttjandegrad på 58% utan att någon verklig effektivitetsförbättring har skett.
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
