Hittills har det endast gjorts ett fåtal försök rörande behovet av återpackning vid plöjningsfri odling. Man kan emellertid anta att djup stubbearbetning medför ungefär samma återpackningsbehov som plöjning. Även vid grundare stubbearbetning tycks det finnas behov av återpackninåterpackning vid plöjningsfri odling.

Om man slutar plöja och övergår till grundare bearbetning så kommer det lager som ligger mellan det nya, grundare och det gamla, st örre luckringsdjupet inte att förbli luckert under någon längre tid. Redan utan körning med maskiner och fordon skulle detta lager av naturliga orsaker inom ett par år sätta sig till ett packningstillstånd nära det optimala. Vanligen gör emellertid körningarna att detta lager snabbt packas, så att packningsgraden blir högre än den optimala. Packningseffekterna ackumuleras successivt och blir mera varaktiga än i bearbetade lager. I försök där man 8 år tidigare övergått från normaldjup plöjning till grundare stubbearbetning fann Comia m. fl. (1994) packningsgrader i det aktuella lagret, som låg omkring 95, och i försök som legat i 1617 år fann Etana m. fl. (1999) packningsgrader över 100.
Den aktuella packningsgraden ger emellertid en mycket ofullständigare information om funktionen i ett lager som inte luckras årligen än i ett årligen bearbetat lager. I ett obearbetat lager är nämligen det grova porsystemets utformning inte lika starkt kopplat till jordens packningsgrad som i ett årligen bearbetat lager. Där kan det finnas skillnader i det grova porsystemets kontinuitet och stabilitet som är lika viktiga som den genomsnittliga packningsgraden.
Metoden att bestämma packningsgraden utarbetades ursprungligen för årligen luckrade jordlager och har hittills mest använts i sådana. Det finns därför mycket mindre information om optimal packningsgrad och kritiska gränser i obearbetade lager. Man kan dock förutsätta, att den optimala packningsgraden är densamma i obearbetad som i årligen luckrad jord. När man inte stör de naturliga processerna i jorden förbättras emellertid det grova porsystemets stabilitet och kontinuitet efterhand och därför blir en hög packningsgrad mindre skadlig för grödorna än i bearbetade lager.
Vid slopad bearbetning förbättras de grova porernas stabilitet och kontinuitet mera i svällnings/krympningsjordar (lerjordar) än i lättare jordar. Följaktligen kan man förvänta att när packningsgraden är över den optimala i ett obearbetat lager, så kompenseras detta i h ögre grad av förbättrad strukturstabilitet och kontinuitet i lerjordar än i lättare jordar. I de försök med plöjningsfri odling på lerjordar, där Comia m.fl. (1994) och Etana m.fl. (1999) fann att packningsgraden i matjordens bottenlager var omkring 100, växte grödorna bra och gav h ög skörd.
Lerjordslager som inte bearbetas kan sålunda trots hög packningsgrad fortfarande ha tillfredsställande egenskaper. I sandjord däremot ackumuleras vanligen packningsverkningarna utan att strukturen förbättras. Följaktligen är packningen ett svårare hinder mot kontinuerlig användning av reducerad bearbetning eller direktså dd på sandjord än på lerjord. I de svenska försöken har plöjningsfri odling sålunda ofta givit lika bra eller bä ttre skörd än plöjning på lerjordar men mycket sällan på sandjordar (faktaruta 12), trots att packningsgraden i matjordens djupare lager troligen ökats ungefär lika mycket i båda grupperna av jordar.
Det som ovan sagts om packning och strukturutveckling i olika marklager har lett till en förmodan att det är viktigare vid plöjningsfri odling än vid plöjning att maskinernas marktryck är låga. Så blev också fallet i två mångåriga fältförs ök med plöjningsfri odling på mellanleror i Skåne resp. Norrbotten, där konsekvent användning av enkla standardhjul och av dubbelmontage på traktorerna jämfördes (Tabell 7). I dessa försök gav dubbelmontage inte högre skörd än enkla hjul i plöjda försöksrutor men på stubbearbetade rutor ökade skörden med ett par procent.
I avsnitt 5.3 visades att när man plöjer årligen, så kvarstår verkan av en packning i matjorden under längre tid i styva jordar än i lätta. I marklager som inte bearbetas regelbundet (d.v.s. i en större eller mindre del av matjorden vid direktsådd eller plöjningfri odling eller i alven) tycks det enligt vad som ovan visats vara alldeles tvärtom. Därför är det svårare att överge den traditionella bearbetningen på sandjordar än på lerjordar och vill man ändå göra detta så är det ännu viktigare att alla maskiner har låga marktryck.
Under de första åren efter övergång till minskat bearbetningsdjup utvecklas det grova porsystemets kontinuitet gradvis (Voorhees & Lindstrom, 1984). Följaktligen är det troligt att relationerna mellan packningsgrad och skörd också förändras gradvis. Detta behöver emellertid studeras ytterligare, innan helt säkra slutsatser kan dras för olika jordar.
| Enkla hjul | Dubbelmontage | |
| Plöjning varje år | 100 | 99 |
| Plöjning ca vart femte år | 93 | 95 |
| Aldrig plöjning | 92 | 94 |
Reducerad bearbetning innebär att man använder mindre intensiv bearbetning än den traditionella, vilken vanligen bestå r av plöjning till ca 25 cm djup, ibland föregången av stubbearbetning, samt så bäddsberedning med två eller flera harvningar. Man kan t.ex. minska plöjningsdjupet tillfälligt eller permanent, ersätta plöjningen med grundare stubbearbetning, minska antalet harvningar eller slopa bearbetningen helt (direktså).
I Sverige har reducerad bearbetning vanligen inneburit s.k. plöjningsfri odling. Därvid har plöjningen ersatts med stubbbearbetning till halva plö jningsdjupet eller något djupare. Detta har ofta gett bra resultat på lerjord, mindre ofta på sandjord. På lerjord utvecklas då i matjordens bottenlager under det nya, mindre bearbetningsdjupet ett stabilt och sammanhängande system av grova porer, som möjliggör för en del rötter att tränga ner i alven, även om lagret blir starkt packat av tunga maskiner. På sandjord däremot ackumuleras packningen i matjordens bottenlager utan att ett stabilt sytem av grova porer bildas, vilket kan hämma rotutvecklingen mycket starkt. I svenska försök med plöjningsfri odling har skördeutslagen därför varit olika på olika typer av jordar. I figuren nedan visas de genomsnittliga skörderesultaten på jordar med olika textur.



