Effekter av stark luckring
Faktaruta 10
En penetrometer används ofta vid studier av det motstånd rötterna mö ter, när de tillväxer i marken. Penetrometern består av en stav med en spets som kan ha olika storlek och form beroende på syftet med mätningen. I jordpackningsstudier används oftast en konisk spets med spetsvinkeln 30E. Penetrometern trycks ned i jorden under det att man mäter den kraft som erfordras för nedtryckningen. Genom att konens bas är vidare än själva staven minskas friktionen mellan staven och jorden. Motståndet bestäms därför främst av markegenskaperna runt spetsen. Penetrationsmotståndet brukar anges i kPa eller MPa som den kraft som krävs för att trycka ner penetrometern per ytenhet av konbasens tvärsnittsyta.
Penetrometern kan inte exakt mäta det motstånd, som en levande rot måste övervinna för att tillväxa. Främsta sk älet är att penetrometern trycks rakt ned, medan roten kan följa grova porer, om sådana finns, eller böja av, om motståndet i en annan riktning är lägre. En penetrometer ger därför endast ett ungefärligt mått på penetrationsmotståndet för r ötterna. Det värde man erhåller måste dessutom bedömas med hänsyn till jordens sammansättning, vattenhalt och struktur.
Vingborren är ett annat mätinstrument som används i liknande syfte. Den består av en stav med ett radiellt påsvetsat plåtkors. Den slås ner tills plåtkorset nått det avsedda mätdjupet. Sedan vrids den runt med en momentnyckel, varvid man m äter det största moment som erfordras för vridningen. Detta erhålls just som plåtkorset börjat vrida sig. Därefter minskar momentet starkt. När man jämfört mätningar med vingborr och med penetrometer i jordar som behandlats på olika sätt har båda metoderna vanligen givit ungefär samma relativa skillnader mellan behandlingarna.
