Packningens omfattning i alven

Tabell 2 visar resultat från mätningar i senare utförda svenska fältförsök, där man körde vid ett tillfälle med en lastad dumper, som totalt vägde 26 ton, varav 10 ton låg på framaxeln och 16 ton på boggien bak. Året efter körningen uppmättes statistiskt signifikanta packningsverkningar till ett djup av ca 50 cm. Vid mätningar tio år senare visade sig packningsverkningarna i alven vara praktiskttaget oförändrade.

Körning med fordon med hög axelbelastning på fuktig mark orsakar sålunda packning djupt nere i alven, där effekterna blir mycket långvariga. Har fordonen normal hjulutrustning och jorden är fuktig, så orsakar fordon med 4 tons axelbelastning i typiska fall packning till mer än 30 cm djup, fordon med 6 tons axelbelastning packning till mer än 40 cm djup, fordon med 9 tons axelbelastning packning till mer än 50 cm djup och fordon med 12 tons axelbelastning packning till mer än 60 cm djup. I både Sverige, Tyskland och Ryssland har packning till mer än 80 cm djup uppmätts efter körning med mycket tunga militär eller arbetsfordon. När man kör med traktorhjulen i fåran vid plöjning eller om det bildas mycket djupa spår, så medför en viss axelbelastning naturligtvis att jorden packas till betydligt större djup än det här angivna.

Upprepas körningen med tunga maskiner, så ökar packningen i alven succes sivt. Mätningar har visat att detta är fallet åtminstone upp till något tiotal överfarter men antagligen fortsätter packningen upp till ett mycket stort antal överfarter.

Fig. 15 visar resultat från mätningar, som gjorts i markprofiler från ett svenskt militärt övningsfält, där man kört med tunga pansarfordon under många år. Figuren visar volymen av de grova porerna (ekvivalent diameter >0,03 mm) i procent av de olika lagrens totala volym Det visade sig att ända ner till 1 m djup hade en mycket stor andel av de grova porerna försvunnit, d.v.s. de porer som svarar för huvuddelen av vattenrörelserna och luftning av jorden.

Under 19961997 uppmättes packningens djup och omfattning vid körning med tunga sexradiga betupptagare på åkermark på några platser i Skåne (Fig. 16). Man installerade mätkroppar med känsliga lägesgivare på några djup i marken, lät upptagarnas hjul passera rakt ovanför och registrerade givarnas vertikala rörelser. Om mätkropparna förflyttades nedåt när hjulen passerade, så betydde det att underliggande mark packades samman. (En mindre del av en mätkropps nedtryckning kan dock bero på att underliggande jord pressas åt sidan.)

Fig. 16 visar resultat från en mätplats på sandjord. Den använda upptagaren hade 2 axlar.

Vid nyligen genomförda mätningar med samma metodik på en uppländsk lerjord visade det sig att tunga maskiner orsakade packning djupt nere i alven, även när denna var starkt uttorkad (Trautner & Arvidsson, 2000b). Orsaken kan vara att de djupa torksprickor som bildats gjorde att trycktillskotten från maskinerna inte avtog med djupet så som hittills använda teoretiska modeller (Fig. 6) visar, utan förmedlades till stort djup utan att reduceras. Dessa resultat kräver att liknande studier görs också på andra jordar. Sådana kan ev. leda till att många jordar inte som hittills kan betraktas som okänsliga för packning, när de är torra.