Packningen i matjorden
Mekanisering av det svenska jordbrukets fältarbeten påbörjades under 1900talets första decennier och tog fart främst under 1940talet. Sedan 1950talet har fältarbetena på flertalet svenska gårdar varit helt mekaniserade. De första maskinerna var ganska lätta men efter hand har allt tyngre maskiner kommit till användning. För många arbeten, särskilt skörde och transportarbeten, har detta medfört att antalet tonkm per ha också successivt ökat (Tabell 1). Vid jordbearbetning, sådd och liknande arbeten har tonkmvärdena för de enskilda arbetsoperationerna däremot endast ökat i mindre grad, eftersom arbetsbredderna ökat nästan i takt med traktorstorlekarna. I en del fall har dessutom antalet arbetsoperationer minskats. Samtidigt har hjulutrustningen på många traktorer och maskiner förbättrats, så att marktrycken kunnat sänkas och packningseffekten per tonkm minskas. Maskinkapaciteten har i regel också ökats betydligt och man har därför något lättare att undvika körning när marken är våt.
I kapitel 8.2 presenterades en modell för beräkning av packningens verkningar på grödornas avkastning. I denna räknas tonkmvä rdena om för maskinernas marktryck och för markfuktigheten vid körningarna innan de används för att beräkna
avkastningseffekterna. F ör såbäddsberedning och sådd får man numera ofta färre omräknade tonkm per ha än tidigare. För skörde och transportarbeten har antalet omräknade tonkm per ha däremot vanligen ökat, ibland t.o.m. kraftigt. Summan torde bli att på gårdar, där man utnyttjar de möjligheter som finns att köra skonsamt (där man använder lågtrycksdäck, minimerar körstr äckorna vid transporter, kombinerar arbeten o.s.v.) har påfrestningarna på matjorden sedan lång tid tillbaka endast ökat svagt eller inte alls. P å en del gårdar har de med största sannolikhet t.o.m. minskat under senare år. Någon statistik eller några andra systematiska undersökningar, som kan användas som bevis för detta, finns dock inte. Genomsnittliga skördesänkningar p.g.a. felaktig packningsgrad i matjorden eller efterverkningar på matjordsstrukturen torde på flertalet svenska gårdar ligga mellan 5 och 10 %, men vid ogynnsamma kombinationer av jordart, klimat, odlingsinriktning och maskinutrustning kan de bli betydligt högre.
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
