Packningen i alven
För packningen i alven är utvecklingen helt annorlunda än för packningen i matjorden. I kapitlen 3.3 och 5.5 visades, att upprepade körningar med fordon med höga axelbelastningar ger ackumulativa packningsverkningar i alven. Detta tycks vara fallet upp till ett mycket stort antal överfarter. Åtminstone alvens övre del är därför numera mycket mera packad än tidigare. I östra Tyskland undersökte Leinweber & Menning (1992) packningstillståndet i alven på praktiskt brukade fält. De påvisade klara kvarstående packningseffekter, särskilt på vändtegarna. I Ukraina jämfördes alvens torra skrymdensitet på åkermark och på intilliggande naturlig gräsmark dels år 1967 dels år 1982 (Håkansson & Medvedev, 1995). Det visade sig att alven hade högre densitet på åkermarken än på den naturliga gräsmarken och att skillnaderna hade ökat från 1967 till 1982. (Fig. 45).
Flertalet svenska fält har nu utsatts för packning av traktorer och andra maskiner under ca femtio år. De först använda maskinerna hade emellertid så låga axelbelastningar (<5 ton) att när de kördes på markytan kan de inte ha packat alven särskilt mycket. Vid plöjning gick emellertid traktorernas fårhjul då liksom nu direkt på alven, och så länge övriga maskiner var förhållandevis lätta var
detta säkerligen den körning, som svarade för huvuddelen av alvpackningen. Liksom i andra länder har emellertid axelbelastningarna stigit kontinuerligt. Belastningar ända upp till 20 ton förekommer nu i skandinaviskt jordbruk, särskilt på stora sockerbetsupptagare och transportfordon. Detta kan jämföras med att det i Sverige sedan länge funnits en rekommendation att begränsa axelbelastningen till 6 ton för att undvika oacceptabla, permanenta packningsskador i alven (Håkansson & Danfors, 1981).
Figur 45
Torr skrymdensitet i markprofiler från naturlig gräsmark och från intilliggande åkermark i Ukraina 1967 och 1982. (Efter Håkansson & Medvedev, 1995.)
I vissa andra delar av världen, exempelvis i U.S.A., förekommer ännu högre axelbelastningar. Detta är dock fallet främst i områden med torrare klimat än det skandinaviska.
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
