Medvedev & Cybulko (1995) föreslog gränsvärden för Ukraina på basis av delvis andra kriterier än dem som låg bakom den sovjetiska standarden.

föreslog olika marktrycksgränser beroende på jordens fuktighet. För den fuktigaste jorden satte man marktrycksgränsen så lågt som 30 kPa och ansåg sig då inte behöva föreslå någon axelbelastningsgräns.
På basis av omfattande försök i f.d. Östtyskland rekommenderade Petelkau (1986, 1992) att man begränsar belastningen per hjul till 1.52 ton för att undvika oacceptabel alvpackning. Han rekomenderade också att marktrycket begränsas till 50200 kPa beroende på jordart och fuktighet för att undvika för stark matjordspackning.
I Sverige rekommenderade Håkansson & Danfors (1981) en begränsning av axelbelastningen till 6 ton på enkel axel och 810 ton på boggie fö r att förhindra permanenta packningsskador på djup större än 40 cm. De undersökningar av läget i praktiken som presenterades i kapitel 9.1.2.1 visar att dessa gränser knappast var för lågt satta, snarare tvärtom.
I princip skulle det vara bäst att som i den sovjetiska standarden sätta gränser för det vertikala trycktillskottet på olika djup i alven och att välja dessa med hänsyn dels till de aktuella jordarnas bärförmåga dels till de följder det får om denna överskrids. För detta finns emellertid ännu inte tillräckligt detaljerade kunskaper varken om alvens bärförmåga eller om alvpackningens konsekvenser på enskilda jordar. Det finns dock tillräckliga kunskaper för att fastslå att belastningsgränser måste etableras snarast, eftersom maskinerna på många håll nått sådan storlek att åtgärder är akuta. Helst bör gränserna utarbetas i internationellt samarbete, eftersom acceptansen då underlättas.
Då lokalt anpassade gränsvärden kan utarbetas först efter fortsatta noggranna studier, måste man tills vidare nöja sig med provisoriska och mera schablonartade gränser. Begränsning av axelbelastningen synes därvid vara det mest realistiska. Då begränsning av axelbelastningen påverkar grundkonstruktionen av tyngre maskiner och fordon, har det stor ekonomisk betydelse var gränsen sätts. För svenskt vidkommande bör man hålla fast vid de tidgare rekommenderade gränserna på 6 ton på enkel axel och 10 ton på boggie. Gränsvärdet kan emellertid modifieras något beroende på marktrycket och markens fuktighet (kapitel 7.3.5). Längre fram blir det förhoppningsvis möjligt att på grundval av lokala undersökningar utarbeta permanenta gränser, som är anpassade till klimatet och till de enskilda jordarnas bärförmåga. På lång sikt kan man hoppas på nya maskinsystem för jordbrukets fältarbeten, vilka kombinerar hög kapacitet med låg belastning av alven.
