Maskinutrustningen

Maskinkapaciteten

God maskinkapacitet gör att man kan köra, när förhållandena är som mest gynnsamma, och undvika att köra när marken är våt. Om större maskiner utnyttjas på detta sätt, behöver de inte ge upphov till ökad packning. Ökad maskinkapacitet är dock mycket kapitalkrävande.

Effektivt utnyttjande av traktorernas kapacitet

Onödig körning kan undvikas, om man anpassar redskapen väl till traktorstorleken. När man byter till ny traktor, bör man därför ofta byta redskap samtidigt. Vidare är det ofta en fördel att kombinera olika arbeten, närhelst det går. Exempel på kombinerade arbetsoperationer, som ofta (men inte alltid) minskar den totala körintensiteten, är kombisådd och tiltpackare på plogen.

Fyrhjulsdrift och tyngdöverföring

Fyrhjulsdrift gör det möjligt att utnyttja traktorns hela tyngd för produktion av dragkraft. Vid jordbearbetning kan en fyrhjulsdriven traktor kanske producera 25 % större dragkraft än en lika tung bakhjulsdriven traktor. Redskapens arbetsbredd kan då ökas så att

antalet tonkm per ha blir ca 25 % mindre. Tyngd överföring från delburna redskap kan göra att en och samma traktor kan dra något bredare redskap, vilket också minskar körm ängden.

Breda däck eller dubbelmontage och låga ringtryck

Breda däck eller dubbelmontage ger stor anliggningsyta och lågt marktryck och ger avsevärt lägre packningsgrad i spåren än standarddäck. Sådan hjulutrustning kommer dock till sin fulla rätt endast om man samtidigt sänker ringtrycket. Med de bredare däcken eller dubbelmontaget blir dock en större andel av fältytan packad. I regel blir den genomsnittliga packningsgraden på fälten därför ungefär densamma som med enkla standarddäck. Efter ett vårbruk har dock fälten en mycket jämnare packningsgradsfördelning, vilket är en stor fördel. Den återpackade andelen av fältytan är större, utan att packningsgraden någonstans blivit avsevärt högre än den för grödorna optimala.

Under alla fältarbeten bör man hålla så låga ringtryck som omständigheterna medger. Man bör därför variera trycket efter belastning och körförhållanden. Under senare år har det kommit fram däck, som gör det möjligt att använda betydligt lägre ringtryck än tidigare. Därigenom kan marktrycken sänkas betydligt och packningen av matjorden minskas. Lågtrycksdäcken möjliggör också tidigare sådd (faktaruta 14). Utrustning som tillåter smidiga och snabba ändringar av ringtrycket är till stor hjälp, särskilt vid sådana transportarbeten, där man växlar mellan körning på fält och p å väg. Det finns utrustningar, som möjliggör snabb ändring av ringtrycket under gång, men tyvärr är de än så länge ganska dyra.

Begränsad axelbelastning

Hög axelbelastning kan förorsaka packning till stort djup i alven, där effekterna blir mycket långvariga, kanske permanenta, och mycket svåra att utplåna. För att undvika permanenta packningsskador får maskinerna inte åstadkomma trycktillskott, som överskrider bärförmågan (hållfastheten) i marklager på större djup än 35 à 40 cm. Detta kan uppnås genom en begrä nsning av axelbelastningen och/eller marktrycket. Skall syftet nås enbart genom att begränsa marktrycket, måste gränsen emellertid sättas mycket lågt. När marktrycket reduceras, så reduceras nämligen trycktillskottet i alven mycket mindre än i matjorden (Fig. 6). En undersökning av Danfors (1994) visade exempelvis att när ringtrycket på fordon med 810 tons axelbelastning sänktes från 150 till 50 kPa, så minskade packningen på djupet 4050 cm endast obetydligt, medan den på djupet 3040 cm minskade på tagligt. Om man inte minskar marktrycket till ett mycket lågt värde (under alvens aktuella förkonsolideringstryck), så måste man därför begränsa axelbelastningen.

Redan för många år sedan rekommenderades i Sverige en axelbelastningsgräns på 6 ton för att permanenta packningsskador i alven skulle undvikas (Håkansson & Danfors, 1981). Senare undersökningar visar att denna gräns knappast är för lågt satt, utan att den snarare bör sättas ännu lägre om man kör med högtrycksdäck på fuktig mark. Använder man mycket breda lågtrycksd äck eller dubbelmontage, kan den dock höjas med något ton. Fordon med axelbelastningar över den rekommendabla bör endast köras i ett glest nät av körstråk, som fastläggs permanent.

Vid körning på torr mark har man hittills allmänt ansett att man kan använda högre belastningar än de nämnda utan att skada marken. Vid mätningar helt nyligen på en uppländsk lerjord visade sig dock packningen på stort djup i alven bli störst, när marken var som torrast och hade djupa torksprickor. Det krävs nu mätningar på flera platser för att se om detta gäller även på andra lerjordar. Att lerfattiga sandjordar blir mera packningskänsliga när de torkas ut starkt är dock känt sedan gammalt. Frågan om vilka belastningar som utan risk kan användas på olika jordar under torra förhållanden är därför fortfarande osäker.

Plöjningstraktorns hjul upp ur fåran!

En av de viktigaste orsakerna till packning i alven har hittills varit traktorernas fårhjul vid plöjning. En kniv på sista plogkroppen, som skär bort en del jord från fårkanten och lägger ner den i fåran, så att traktorhjulen går på denna jord och på fårkanterna, är ett steg i rätt riktning. Allra helst bör plöjningsutrustningen dock utvecklas på ett sådant sätt, att traktorns hjul helt och hållet kan flyttas upp ur fåran. Detta är desto angelägnare, ju tyngre traktorerna blir.

Olika fordon på fält och väg

Det ställs olika krav på fältfordon och vägfordon. Därför skall man så långt möjligt använda olika fordon på fält och på väg. Fältfordonen bör vara lätta och ha mjuka d äck med låga marktryck. Genom att körhastigheten är låg kan ringtrycket vara lägre än vid körning på v äg. Vägfordonen däremot måste kunna köras med hög hastighet och deras stabilitet och trafiksäkerhet kräver vanligen att ringtrycket är högt. I ekonomiska kalkyler inför ett maskininköp bör man ta hänsyn till packningskostnaderna och inte bara till de rena maskin och arbetskostnaderna. Detta gäller särskilt för maskiner med lång årlig användningstid såsom maskiner på maskinstationer eller i maskinringar. Eventuellt ökade maskinkostnader måste emellertid då få slå igenom i taxorna. Med den beräkningsmodell som presenteras i kapitel 8.1 är det i regel möjligt att göra en någorlunda säker kalkyl över de packningskostnader som en maskin kommer att ge upphov till under sin framtida användning.

Faktaruta 14
Tidig vårsådd på sand och lerjord

Extrema lågrtrycksdäck kan minska jordpackningen radikalt och öka möjligheterna att köra under fuktiga förhållanden. Under senare år har man utvecklat system för mycket tidig vå rsådd, där sådden görs en till tre veckor före traditionell såtid. Detta kräver vanligen att man sår utan föregående vårharvning. Är jorden tillräckligt fuktig, så behövs inte det avdunstningsskydd som en traditionell såb ädd ger. Den tidiga sådden gör det möjligt att bättre utnyttja vegetationsperioden och har visat sig vara av intresse främst på styvare leror och sandjordar.

På sandjordarna kan man med fördel uppskjuta plöjningen till våren. Detta kan fördröja mineraliseringen av den organiska substansen och minska kväveutlakningen under vintern. Vårplöjning kan ofta göras ett par veckor före traditionell vårbrukstid. Med tiltpackare på plogen, kan man så med kombisåmaskin omedelbart efteråt utan att harva. För att matjorden skall bli jämnt återpackad, måste hela såmaskinens arbetsbredd täckas av hjulspår dels från traktorn (breda däck eller dubbelmontage) dels från någon tryckenhet som går mellan traktorspåren (Fig. 3). Man brukar då tala om "fullbreddspackning". I försök på sand och grovmojordar i Halland har detta system givit över 20 % högre skörd än traditionell brukning.

Bild
Bild
Genomsnittlig spannmålsskörd i 14 försök på sandjordar i Halland, där vårplöjning med tiltpackare på plogen och med kombisådd som enda efterföljande arbetsoperation jämfördes med traditionellt vårbruk. Vid kombisådden användes s.k. fullbreddspackning. (Efter Arvidsson, 1997c).
Resultat av försök på lerjordar i Mellansverige med tidig sådd utan föregående vårharvning på höstplöjda och höstharvade fält. n = antal försök där den tidiga sådden gjorts inom det angivna tidsintervallet. Efter Arvidsson, 1997c.)
Vid tidig sådd på styva lerjordar kan man i regel inte vårplö ja. Om man överhuvudtaget skall plöja, så måste man göra det på hösten och utjämna markytan genom höstharvning. Har man gjort detta, så kan man kombiså utsäde och gödsel i en arbetsoperation på våren, så snart själva markytan torkat upp. Då måste emellertid traktorn ha däck med mycket låga marktryck. I försök på styva leror har detta ibland givit betydande avkastningsökning, särskilt när den traditionella sådden försenats. På lättleror med instabil struktur kan man dock för närvarande inte rekommendera denna såddteknik.
Bandfordon

I vissa fall ger bandfordon i stället för hjulfordon antagligen betydande minskning av packningen. Minskningen är dock inte så stor som man skulle tro, om man ser till det genomsnittliga marktrycket under banden. Som diskuterats i kapitel 2.3 är nämligen maximitrycket under ett band oftast mycket högre än genomsnittstrycket. Alltför få jämförelser har emellertid gjorts mellan hjul och band för att säkra slutsatser skall kunna dras.

Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Relaterade länkar
EU Jordbruk- och Landsbygdsutveckling Länsstyrelsernas hemsida LRF:s hemsida Jordbruksverkets hemsida Samarbetspartners
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
Greppa Näringen
Telefon växel 0771-57 34 56
E-post info@greppa.nu
Kontakt