Man kan lätt beräkna den totala spårytan under en arbetsoperation om man känner körsträckan och hjulens sammanlagda bredd. För sådana arbeten som jordbearbetning och sådd kan de verkliga körsträckorna per ha uppskattas med tillräcklig noggrannhet på ett enkelt sätt. Den effektiva körsträckan i själva dragen uttryckt i km per ha blir 10 dividerat med den effektiva arbetsbredden i m. Till detta kan man göra ett schablontillägg för vändningar, överlappningar och andra extrakörningar. För de nämnda arbetena blir tillägget vanligen 25 à 30 %, men på stora, regelbundna fält kan det bli något mindre och på små eller oregelbundna fä lt något större.
Vid exempelvis stallgödselspridning och olika fälttransporter blir extrakörnin-gen procentuellt sett mycket större och mera varierande och kan inte uppskattas med en enkel schablon. Vid stallgödselspridning har den extra körsträckan visat sig kunna bli
I Tabell 1 visas hur stor spårytan efter hjulen på maskiner och fordon brukar bli i procent av fältytan vid normal jordbruksdrift, dels under några enskilda arbetsoperationer dels sammanlagt under året för olika typer av grödor. Värdena i tabellen är den sammanlagda spårytan för samtliga enskilda hjul, oberoende av om några av hjulen följer samma spår. Spårytan blir betydligt större vid plöjning eller annan djup jordbearbetning än vid harvning, eftersom redskapen är smalare. För samma arbete och vid likvärdig hjulutrustning ger stora traktorer vanligen mindre spåryta än små traktorer, eftersom hjulbredden ökar proportionsvis mindre än redskapens arbetsbredd.
I spannmåls- och oljeväxtgrödor får man vid traditionellt antal arbetsopera-tioner med normala maskiner och gängse hjulutrustning en sammanlagd årlig spåryta som är mellan 3 och 6 gånger så stor som fältytan. Detta betyder att varje punkt på fälten i genomsnitt överfars 3-6 gånger årligen av olika maskiners och fordons hjul. Värdena blir lägst om maskinerna har enkelmonterade, smala däck. Om man vill skona marken och använder dubbelmontage eller extra breda däck, så ökar den sammanlagda spårytan. Detta visar att spårytans storlek inte är n ågot bra mått på påkänningarna på marken. För att man skall få en mer rättvisande bild
| Arbete | Spåryta, % av fältytan | Antal tonkm per ha* | |
|---|---|---|---|
| Plöjning | 4 tons traktor, 3-skärig plog | 90-170 | 35-50 |
| 7 tons traktor, 6-skärig plog | 65-130 | 30-45 | |
| 1 harvning | 5 tons traktor, enkla hjul, 6 m harv | 25-50 | 9-12 |
| 5 tons traktor, dubbelmontage, 6 m harv | 40-75 | 9-12 | |
| Kombisådd | 5 tons traktor, dubbelmont., 3 m såmaskin | 100-170 | 25-35 |
| Skördetröskning2 | 9-12 ton3, 4,5 m sk ärvidd | 50-65 | 28-38 |
| Sockerbetsskörd2 | 3-radig upptagare4 | 120-180 | 120-160 |
| 6-radig upptagare, 20-40 ton3 | 120-180 | 120-160 | |
| Flytgödselspridning | regelbundna fält, många infarter | 40-150 | 15-60 |
| oregelbundna fält, få infarter | 80-250 | 30-110 | |
| Totalt under året | Spannmål och oljeväxter | 300-650 | 100-220 |
| Rotfrukter och potatis | 400-800 | 200-400 | |
| Vall till ensilage, 3 skördar | 600-1000 | 180-350 |
*Vid modellberäkningar enligt kapitel 8 multipliceras tonkm-värdena med en omräkningsfaktor som kan variera från nära 0 vid körning med lågtrycksdäck på torr och hård mark till 1,5 vid körning med högtrycksdäck på mycket våt mark. Vid beräkningar av alvpackningen görs dessutom avdrag av belastningen på varje axel. Här redovisade tonkm-värden är inte omräknade eller reducerade.
**Exklusive uttransport av skördeprodukten.
*Vikt vid tom resp. full tank.
46 tons traktor med upptagare vägande 6 ton tom och 12 ton med full last.
I rotfrukter och potatis blir spårytan i regel betydligt större än i spannmål, särskilt under skördearbetena. I vall varierar spårytans storlek mycket beroende på skördemetod, antal skördar per år och maskinval. Ju mindre vallfodret torkas i fält, desto tyngre skördegods skall transporteras ut, desto fler lass får man per arealenhet och desto större spåryta ger själva transporten. Eftersom vallen måste skördas vid rätt utvecklingsstadium, kan man dessutom tvingas köra, när markytan är våt och vallsvålen lätt tar skada.
