I Tabell 1 redovisas normala tonkmvärden för ett antal arbetsoperationer och grödor. Plöjning, stallgödselspridning och sockerbetssk örd är exempel på enskilda arbeten som ger många tonkm. Vid jordbearbetning ökar antalet tonkm per ha i regel endast obetydligt med ökad traktorstorlek, eftersom arbetsbredden på de redskap man använder brukar öka och körsträckan minska nästan i takt med traktorvikten. När skördemaskiner och transportfordon blir större, ökar arbetsbredden däremot ibland betydligt långsammare än vikten och antalet tonkm per ha kan därigenom ökas ganska mycket. Då är det extra viktigt att körsystemen planeras så att körsträckorna blir så korta som möjligt.
Tonkmvärden baserade endast på de olika maskinernas vikter och körsträckor ger emellertid en ofullständig bild av maskinernas packningspotential, eftersom denna också beror bl.a. av hjulutrustningen. Används däck med höga marktryck, är packningspotentialen sålunda större än om däck med låga marktryck används. En viss körning ger dessutom upphov till mera packning under våta körförhållanden än under torra. En bättre bild av vilka packningsverkningar körningarna åstadkommer får man därför, om man också tar hänsyn till trycken i hjulens anliggningsytor mot marken (nedan kallade marktrycken) och markens aktuella fuktighet. I kapitel 8.2 presenteras en modell för beräkning av packningens verkningar på grödornas avkastning. Innan man i denna modell använder ett tonkmvärde för att beräkna avkastningseffekterna, multipliceras det med en omräkningsfaktor för marktrycket och markfuktigheten. Omräkningsfaktorn kan variera från 0 när man kör med lågtrycksdä ck på mycket torr och hård mark till 1,5 när man kör med högtrycksdäck på mycket våt mark. En omräkningsfaktor över 1,5 är ej möjlig, eftersom man då helt enkelt kör fast.
Tonkmvärden baserade på maskinernas totalvikter är avsedda att ge upplysning om potentialen för packning av matjordslagret. För att få upplysning om potentialen för packning i alven behöver man också ta hänsyn till hur trycken under hjulen avklingar med djupet (kapitel 2.2). F ör detta ändamål har man infört en modifierad tonkmberäkning, där man inte använder maskinernas totalvikter utan fö rst reducerar vikten på varje axel. Ju djupare alvlager man intresserar sig för, desto större reduktion väljer man. I den i kapitel 8.2 presenterade ber äkningsmodellen reducerar man sålunda axelbelastningen på maskiner som körs på markytan med 4 ton vid beräkningar för lagret 2540 cm och med 6 ton vid beräkningar för lagret därunder. Endast den överskjutande delen av axelbelastningen används vid tonkmberäkningen.
