Fleråriga effekter av packningsverkningar i matjorden som kvarstår efter plöjning
Med denna del av modellen beräknas den typ av efterverkningar, som presenterats i kapitel 5.3, d.v.s. de effekter på grö dornas avkastning, som erhålls efter det att jorden luckrats genom plöjning. Samtliga körningar under året är av intresse i detta sammanhang. Primärt görs beräkningarna för varje arbetsoperation för sig och sedan kan effekterna summeras enligt önskemål, exempelvis f ör alla arbeten med en viss maskin eller i en viss gröda, för olika grupper av arbeten eller för samtliga arbeten under året. Detta är m öjligt, eftersom försöken visat att man kan betrakta effekten på grödorna som direkt proportionell mot körintensiteten inom hela det tonkmintervall, som är aktuellt i praktisk jordbruksdrift.För den enskilda arbetsoperationen beräknas först körmängden i tonkm per ha, d.v.s. maskinens vikt i ton gånger kö rsträckan i km per ha. För flertalet arbeten beräknas körsträckan med hjälp av maskinens arbetsbredd men man gör ett schablontillägg för extrakörning genom vändningar, dubbelkörning o.d. Vid jordbearbetning, sådd och liknande arbeten är schablontillägget
vanligen 20 à 30 % av den effektiva körsträckan. För en del arbeten, exempelvis stallgödselspridning och ensilageskörd, kan man inte använda schablontillägg för extrakörningen, eftersom denna varierar mycket från fall till fall och ibland uppgår till flera hundra procent.Innan ett tonkmvärde används för beräkning av avkastningseffekten, multipliceras det med en omräkningsfaktor som bestäms av hjulens marktryck och markens fuktighet vid körningen (Fig. 41). Markfuktigheten karakteriseras med hjälp av en subjektiv skala (Tabell 12). Omräkningsfaktorn stiger proportionellt mot fuktighetsklassen och mot logaritmen på marktrycket. Den blir som högst ca. 1,5, vilket är faktorns värde just innan hjulen sjunker så mycket att maskinen har svårt att ta sig fram. Faktorns värde har bestämts bl.a. på basis av de försöksresultat, som presenterades i Tabell 5.
Omräkningsfaktor för marktryck och markfuktighet. Marktrycket antas i regel vara lika med eller något över ringtrycket. Markfuktighetsklassen anges i en subjektiv skala mellan 0 och 5 enligt Tabell 12. Vid ett normalt vårbruk är fuktighetsklassen mellan 3 och 3,6 och för traktorerna blir då omräkningsfaktorn i regel mellan 0,4 och 0,9 beroende på hjulutrustningen.
Tabell 12: Subjektiv markfuktighetsskala att användas vid beräkning av omräkningsfaktorn enligt Fig. 41
|
Klass
|
Beskrivning
|
|
1
|
Marken mycket torr och hård; för hård för plöjning (t.ex. på sommaren efter långvarig torka)
|
|
2
|
Marken ganska torr och hård; i hårdaste laget för plöjning (t.ex. på sommaren efter ett par veckors ordentlig torka)
|
|
3
|
Marken dränerad och därefter ytterligare upptorkad; optimal fuktighet för plöjning (t.ex. vid slutet av en torr v årbruksperiod)
|
|
4
|
Marken ofullständigt dränerad; markanta körspår bildas utom av hjul med mycket låga marktryck; betydande slirning vid plöjning (t.ex. i besvärliga surhålor vid vårbruk)
|
|
5
|
Marken våt, vanligen med en del ytvatten; djupa spår även av fordon med god hjulutrustning; fordon med höga marktryck kör fast; plöjning knappast möjlig.
|
Med hjälp av det omräknade tonkmvärdet beräknas skördesänkningen i efterföljande års grödor. I enlighet med försöksresultaten (Fig. 30) antas skördesänkningen bli direkt proportionell mot både det omräknade tonkmvärdet och markens lerhalt. Den procentuella skördesänkningen antas bli lika för alla grödor. Den sammanlagda effekten under samtliga (upp till fem) efterverkansår anges i procent av en årsskörd. I Tabell 13 exemplifieras effekternas storlek.
Sammanlagd skördeförlust under några efterverkansår (kr/ha) p.g.a. den matjordspackning som orsakas av 1 respektive 100 omräknade tonkm per ha vid olika lerhalter i matjorden och olika skördevärden. (Beräkningen bygger på att skördeförlusten per omräknad tonkm/ha stiger rätlinjigt från 0 i lerfri jord till 0,077 % vid lerhalten 50 %)
