Ettåriga effekter av återpackning av matjorden sedan denna luckrats genom plöjning
Denna del av modellen används för att beräkna den typ av effekter på grödorna, som presenterats i kapitel 5.2, d.v.s. effekterna på grödornas avkastning av matjordens aktuella packningsgrad. Vid beräkningen måste man på en och samma gång beakta alla körningar, som utförs efter den senaste plöjningen fram till dess att den nya grödan är etablerad. Alla dessa körningar sammantagna bestämmer nä mligen packningsgraden i matjordslagret (från harvningsdjupet till plöjningsdjupet) vid vegetationstperiodens början och därigenom också packningstillståndet under resten av vegetationsperioden ända fram till skörden (jfr. Fig. 11). Sålunda beaktar man alla arbeten under såbäddsberedningen och sådden liksom ev. efterföljande vältningar, gödslingar och sprutningar fram till grödans uppkomst. Ev. stallgödselspridning inkluderas också, förutsatt att den endast följs av ytlig bearbetning. Körningar efter grödans uppkomst behöver man däremot i regel inte beakta, eftersom jorden då vanligen torkat upp och blivit motståndskraftig. Dessutom har en del rötter då redan hunnit utvecklas i matjorden.
Först beräknar modellen med hjälp av maskinernas hjulutrustning, arbetsbredd m.m. hur stora andelar av det enskilda fältets yta, som under den aktuella serien av arbetsoperationer täcks 0 gånger, 1 gång, 2 gånger o.s.v. av hjulspår från de använda maskinerna. Ett exempel på en sådan beräkning gavs i Fig. 2. Sedan görs ytterligare uppdelning i mindre delytor, var och en med samma kombination av överfarter av enskilda hjul. Med hjälp av markfuktigheten vid de olika körningarna och de enskilda hjulens marktryck beräknas sedan packningsgraden i var och en av de mindre delytorna och därefter packningsgradsfördelningen f ör fältet som helhet. Vanligen görs en uppdelning mellan vändtegen och fältets inre del. Beräkningarna exemplifieras i Fig. 40, där resultaten för samma vårbruk och samma maskiner som i Fig. 2 visas.Med packningsgradsfördelningen som grund beräknar modellen sedan den sannolika procentuella skördeförlusten i var och en av de delytor, som har packningsgrader under resp. över den optimala. I enlighet med försöksresultaten (kapitel 5.2) antas sambandet mellan packningsgrad och skörd vara detsamma på alla jordar men något olika för olika grödor. Därefter summeras skördeförlusterna för alla delytor med packningsgrader över resp. under den optimala. Detta görs dels för fältets inre del dels för vändtegen (Fig. 40C) och beroende på vändtegens andel av fältytan beräknas till sist förlusten för hela fältet.
Exempel på beräknade ettåriga verkningar av packning i matjorden under ett traditionellt vårbruk på ett höstplöjt fält. I detta exempel har samma vårbruk som i Fig. 2 valts. Det omfattar tre körningar med 8 m harv och en körning med 4 m kombisåmaskin dragna av en traktor med 65 cm breda, enkla bakhjul.A. Packningsgradsfördelningen efter vårbruket på fältets inre del.
B. Packningsgradsfördelningen efter vårbruket på vändtegen.
C. Den sannolika skördesänkningen i årets gröda på fältets inre del, på vä ndtegen och på hela fältet. Skördesänkningen är beräknad i procent av den skörd som skulle erhållits, om hela fältytan haft optimal packningsgrad.
