Vid beräkningen delas alven i två lager, 2540 cm och >40 cm. För det övre lagret (2540 cm) lyfts 4 ton per axel av, innan körmängden beräknas. Endast den överskjutande lasten ingår i tonkmberäkningen utom för traktorns fårhjul vid plöjning, d är hela lasten ingår. För det undre lagret (>40 cm) reduceras axelbelastningen med 6 ton innan körmängden beräknas, eftersom skyddskudden då är tjockare, och för traktorns fårhjul vid plöjning reduceras belastningen med 3 ton. Liksom när matjordspackningens efterverkningar beräknas, används en omräkningsfaktor för marktrycket och för markfuktigheten vid körtillfället men denna har något annorlunda värden än för
Den förväntade avkastningssänkningen beräknas med utgångspunkt från antalet reducerade och omräknade tonkm och från de försöksresultat som visas i Fig. 34. Det antogs att skördesänkningarna i försöken till hälften berodde p å packningen i lagret 2540 cm och till hälften på lagret därunder. I modellen antas, att effekterna på grödorna av packning i lagret 2540 cm ebbar ut successivt under en tid av 10 år, medan de i lagret >40 cm blir permanenta. Detta är troligen en underskattning av effekternas varaktighet i det övre lagret men å andra sidan är kanske inte effekterna i det undre lagret fullkomligt permanenta.
I modellen antas att för lagret 2540 cm den sammanlagda avkastningssänkningen under de följande tio åren efter en packning, i procent av en årsskörd, är en fyrtiondel av det reducerade och omräknade tonkmvärdet. Detta betyder att om man under många år kö r på ett och samma sätt, så kommer man till ett jämviktsläge, där man hela tiden får vidkännas en skö rdesänkning av 1 % för varje fyrtiotal reducerade och omräknade tonkm per år. För lagret >40 cm antas att avkastningssänkningen i procent för all framtid blir en fyrahundradel av det för detta lager erhållna reducerade och omräknade tonkmvärdet. Varje nytt tillskott av 400 tonkm per ha framräknat på detta sätt antas alltså ge en permanent sänkning av jordarnas produktionsförmåga med 1 %. Kör man ofta med maskiner med höga axelbelastningar kan detta tillskott uppnås inom loppet av något tiotal år.
För båda lagren gäller, att avkastningseffekterna per reducerad och omräknad tonkm tills vidare antas vara lika stora på alla jordar. Försöksunderlaget är ännu för litet för att visa, om effekterna skiljer sig mellan olika typer av jordar, och i så fall hur mycket. Endast de genomsnittliga effekterna från samtliga försök är tillräckligt säkra. För praktiskt bruk är detta dock ingen stor nackdel, eftersom alvpackningen i försöken givit negativa effekter på både styva och lätta jordar och nästan alla gårdar har varierande jordar.

