Olika modeller för beräkning av packningsverkningar

Man kan inte optimera maskinsystemet på en gård utan att ta hänsyn till "jordpackningskostnaderna". För att kunna välja de fördelaktigaste maskinerna behöver man ha möjlighet att beräkna och i sina ekonomiska kalkyler inkludera de förväntade packningskostnaderna för olika maskiner eller maskinsytemen. Under senare år har man sökt utveckla beräkningsmodeller för detta ändamål. Effekterna på grödorna liksom andra effekter av packningen är emellertid mycket komplexa och beror av odlings och klimatförhållandena. Det finns ä nnu ingen som helst möjlighet att konstruera en s.k. mekanistisk modell (d.v.s. en modell, som helt och hållet bygger på de fysiska orsakssammanhangen), med vilken effekterna på grödornas avkastning och andra

Forskare på flera håll i världen har emellertid utvecklat jordpackningsmodeller, som går mindre långt. Det finns sålunda flera modeller för att beräkna effekterna på markens skrymdensitet eller porositet vid körning med fordon med olika belastningar, hjulutrustningar och marktryck (Gupta & Raper, 1994). I flertalet fall startar man med en nyligen luckrad jord med viss textur och vattenhalt och beräknar vilken skrymdensitet körningen ger upphov till i olika lager. Känner man den optimala eller kritiska skrymdensiteten för den aktuella jorden kan resultaten ge information även om vissa av packningens effekter på grödorna.

Beräkningar av detta slag är dock än så länge rätt osäkra och ger endast en ofullständig bild av körningens effekter på grödorna. I stället för skrymdensiteten eller porositeten kan man beräkna jordens packningsgrad. Detta kan bed ömas vara något lättare och dessutom ge mera allmängiltiga och direkt användbara resultat. Beräkning av packningsgraden i matjorden är första steget i den del av den nedan presenterade svenska packningsmodellen, där de ettåriga effekterna på grödornas avkastning beräknas.

Vill man beräkna packningens samlade effekter på grödorna är den enda möjligheten än så länge att använda en s.k. statistisk modell, som utgår från avkastningsresultaten i de utförda fältförsöken. Detta kräver dock att man har en betydande mängd lokalt tillämpliga försöksresultat, vilket än så länge är fallet endast i begränsade delar av världen. För amerikanska förhållanden har Gunjal m.fl. (1987) och Oskoui & Voorhees (1991) sökt utveckla sådana modeller men dessa omfattar endast vissa av packningens verkningar på grödorna.

Skandinavien tycks vara den del av världen, där tillgången på lokalt tillämpliga försöksresultat är b äst. Nedan presenteras en modell, som främst bygger på svenska försöksresultat och som är avsedd för beräkning av både de kortsiktiga och de långsiktiga verkningarna av packningen på grödornas avkastning. Den omfattar packningseffekterna såväl i matjorden som i alven och dessutom effekterna av körning med maskiner vid vallskörd.