Ekonomiska konsekvenser av packning
Olika modeller har utvecklats för att beräkna effekterna på markens egenskaper och på grödornas avkastning av den jordpackning som maskinanvändningen medför. I Sverige har en modell för beräkning av avkastningseffekterna utarbetats på basis av de egna försöksresultaten. Med denna kan följande fyra kategorier av avkastningseffekter beräknas: 1) ettåriga effekter av återpackning av matjorden efter plöjning; 2) fleråriga effekter av sådana packningsverkningar som kvarstår i matjorden efter plöjning; 3) mångåriga effekter av packning i alven; 4) effekter av körning vid vallskörd. Modellen är främst avsedd att användas för beräkningar på enskilda gårdar och bygger på sådana uppgifter om maskiner, jord m.m. som normalt finns på gårdarna. Beräkningar med modellen visar att packningen ofta har stor ekonomisk betydelse. Skördeförluster på mer än 10 % är vanliga.Efter plöjning eller annan djup luckring behövs en måttlig men inte för stark återpackning. Smala hjul på traktorn vid såbäddsberedningen orsakar ofta skördeförluster på flera procent genom att de opackade delytorna är relativt stora medan jorden under hjulsp åren packas för starkt. Med breda däck eller dubbelmontage blir en större andel av fältytan återpackad till en
packningsgrad nä ra den optimala. På lerjordar är de efterverkningar av packningen som kvarstår efter plöjning ibland större än de ettåriga effekterna och orsakar ofta skördesänkningar på 510 %. Också alvpackningen orsakar numera betydande förluster. Dessa ökar dessutom med tiden, särskilt på gårdar med många tunga transporter.Vid tunga körningar, exempelvis vid stallgödslspridning och tyngre transporter, kan "jordpackningskostnaderna" i form av skördeförluster, ökade bearbetningskostnader m.m. vara lika höga som maskin och arbetskostnaderna. Maskinsystemet på en gård kan inte optimeras, om man inte tar hänsyn till jordpackningskostnaderna. De motåtgärder mot packningen som är ekonomiskt motiverade varierar dock starkt från gård till gård.
