Den biologiska aktiviteten i marken

Det är ingen tvekan om att packning påverkar så gott som alla organismer i marken och deras livsvillkor. Detta få r effekter på nästan alla biologiska markprocesser. Effekterna är emellertid varierande och komplexa och än så länge mycket ofullst ändigt utredda. Vad markfaunan beträffar så är daggmaskarna de organismer som är mest undersökta. I flera undersökningar har det visats att dessa påverkas negativt av jordpackning. Sålunda visade exempelvis Boström (1986) att antalet daggmaskar i traktorbearbetade försöksrutor i ett mångårigt packningsförsök var betydligt lägre än i rutor över vilka redskapen vinschats (Tabell 10). Daggmaskarna kan på verkas av körning med tunga maskiner genom att skadas eller stängas inne i sina gångar vid själva körningen eller genom att de efteråt får sämre livsvillkor och rörelsemöjligheter i den packade jorden.

Vad mikroorganismerna beträffar, så kan redan de markrörelser som sker när ett hjul rullar fram påverka deras aktivitet. En del av mikroberna kan då bringas i kontakt med nya substrat. Markens organiska substans består nämligen delvis av små fragment, som skyddas av omgivande lerpartiklar och därför är svåra att komma åt för mikroberna. En del av dessa fragment friläggs genom

gång) vanligen minska, i varje fall om packningen allvarligt försämrat markens gasutbyte.
Tabell 10
  Enkla hjul Dubbla hjul Vinschning Signifikans
Antal maskar per m2 16 33 92 **
Biomassa, g per m2 6 10 23 *
Daggmaskarnas antal och vikt i ett försök, där alla fältarbeten under en tid av 20 år utförts antingen med traktor med enkla hjul, med traktor med dubbla hjul eller med vinschade redskap så att inga traktorhjul gick i försöksrutorna (Efter Boström, 1986)
De anaeroba mikrobiella processerna (de som sker vid dålig syretillgång), exempelvis denitrifikationen, ökar däremot efter packningen.

Eftersom packning minskar både luftgenomsläppligheten och gasdiffusionen i marken (McAfee, 1989; Horton m.fl., 1994), blir det lätt syrebrist i packad mark under fuktiga perioder. Detta gäller särskilt om temperaturen och därmed syreförbrukningen är hög. Syrebrist försämrar växtrötternas tillväxt och funktion inte bara p.g.a. fysiologiska störningar inuti rötterna, utan också p.g.a. ofördelaktiga processer i den omgivande marken. Vid stark syrebrist bildas ämnen som är giftiga för många växter och djur, bl.a. svavelväte. Den kan också göra rötterna mindre motståndskraftiga mot rotsjukdomar.

Packning kan ha stor betydelse för hur mycket växthusgaser som binds till jorden eller frigörs från denna. De växthusgaser, som är viktigast i detta sammanhang är koldioxid (CO2), lustgas (N2O) och metan (CH4). Jorden betraktas som en betydelsefull källa för atmosfärens innehåll av N2O och en sänka för CH4. (Mosier m.fl., 1991). I norska undersökningar av Hansen & Bakken (1993) och Hansen m. fl. (1993) visade det sig att packning genom körning med maskiner periodvis minskade jordens upptagning av CH4 med 50%. Samtidigt ökades frigörelsen av N2O till atmosfären avsevärt. Frigörelsen av N2O i packad och våt jord beror främst på denitrifikation, för vilken dålig syretillgång är en förutsättning. Denitrifikation innebär att nitratkvävet i marken omvandlas antingen till N2O eller till kvävgas. Denna process kan vara mycket snabb och betydelsefull. I de norska undersökningarna förlorades i en packad gräsvall på en sandjord under en våt växtsäsong så mycket som 50 kg N ha1 (40 % av på våren tillfört gödselkväve) genom denitrifikation. Hittills har det dock gjorts alltf ör få undersökningar för att man skall kunna uttala sig mera generellt om packningens betydelse för denitrifikationen eller för produktionen av någon av växthusgaserna.

Också frigörelsen av koldioxid (CO2) påverkas av packningen genom att det organiska materialets nedbrytningshastighet förändras. Som tidigare nämnts kan själva markrörelserna när hjul rullar fram utlösa en tillfällig topp i nedbrytningen av organisk substans och därmed i frigörelsen av CO2. Åtminstone om jorden är fuktig kan emellertid syreinnehållet i en större eller mindre del av jorden ganska snart efter en packning bli så lågt att nedbrytningshastigheten minskar. De kortsiktiga och de långsiktiga förändringarna av nedbrytningshastigheten kan därför vara motriktade.

Tabell 11
  Packningsgrad i matjorden        
  79 83 87 91 96 Sign.1
Antal rotknölar på huvudrötterna 7,6 6,5 5,1 4,2 2,9 ***
Antal rotknölar på sidorötterna 28 22 27 26 22 n.s.
1 *** = mycket starkt signifikant (p<0.001), n.s. = ej signifikant.
Det är inte klarlagt huruvida packning av marken på lång sikt påverkar frigörelsen av CO2 och markens mullinnehåll. Troligen kan den verka i olika riktningar under olika förhållanden, bl.a. beroende på hur starkt man packar och hur snart efteråt man luckrar marken.

Ändras den organiska substansens nedbrytningshastighet, så påverkas också växtnäringsämnenas mineralisering. Packning har sålunda rapporterats påverka nitrifikationen i jorden men även på denna punkt är kunskaperna än så länge dåliga. I flera undersökningar har det däremot visats att packning minskar bildningen av Rhizobiumknölar på baljväxternas rötter och därmed kvävefixeringen. I Tabell 11 ges ett exempel på detta från ett svenskt packningsförs ök med ärter på sandjord.

Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Relaterade länkar
EU Jordbruk- och Landsbygdsutveckling Länsstyrelsernas hemsida LRF:s hemsida Jordbruksverkets hemsida Samarbetspartners
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
Greppa Näringen
Telefon växel 0771-57 34 56
E-post info@greppa.nu
Kontakt