Jordbearbetning
Plöjning
Plöjning och övrig jordbearbetning är en stor kostnadspost i dagens växtodling. Pressad odlingsekonomi gör det därför intressant att införa olika former av plöjningsfri odling eller reducerad bearbetning. Ökad biologisk aktivitet har också nämnts som skäl för plöjningsfri odling. Plöjningsfri odling eller reducerad bearbetning kan emellertid innebära ökade problem med svampsjukdomar och vissa skadedjur. Eftersom reducerad bearbetning innebär att halm- och stubbrester blir liggande på markytan eller inarbetas i det övre jordskiktet, ökar risken för angrepp av svampsjukdomar som överlever på skörderester.
Plöjning och övrig jordbearbetning är en stor kostnadspost i dagens växtodling. Pressad odlingsekonomi gör det därför intressant att införa olika former av plöjningsfri odling eller reducerad bearbetning. Ökad biologisk aktivitet har också nämnts som skäl för plöjningsfri odling. Plöjningsfri odling eller reducerad bearbetning kan emellertid innebära ökade problem med svampsjukdomar och vissa skadedjur. Eftersom reducerad bearbetning innebär att halm- och stubbrester blir liggande på markytan eller inarbetas i det övre jordskiktet, ökar risken för angrepp av svampsjukdomar som överlever på skörderester.
Betydelsen av växtresterna beror i hög grad på växtföljden. Med en väl utförd plöjning avlägsnas växtresterna från markytan, vilket minskar risken för angrepp. Plöjning har störst betydelse när den sker mellan två grödor av samma art, t.ex. vete efter vete. Upplöjning av gamla oförmultnade skörderester kan ställa till problem. Två år gammal höstvetehalm som plöjs upp kan t.ex. ge starka angrepp av stråknäckare.
Tabell. Exempel på svampsjukdomar som får ökad betydelse då stråsäd odlas efter stråsäd. Betydelsen ökar ytterligare om reducerad bearbetning tillämpas.
| Sjukdom | Angripen stråsäd | Riskförfrukt |
|---|---|---|
| Snömögel | Höstsäd | Stråsäd |
| Stråknäckare | Höstsäd | Höstsäd, vårkorn, vårvete |
| Brunfläcksjuka | Vete, rågvete | Vete, rågvete |
| Vetets bladfläcksjuka | Vete | Vete |
| Kornets bladfläcksjuka | Korn | Korn |
| Sköldfläcksjuka | Korn, råg, rågvete | Korn, råg, rågvete |
| Gulstrimsjuka | Höstvete, rågvete | Höstsäd, div. gräs |
| Stinksot | Höstvete | Höstvete |
| Dvärgstinksot | Höstvete | Höstvete |
| Mjöldryga | Råg, övr. stråsäd | Råg, övr. stråsäd, div. gräs |
Försöksresultat visar att direktsådd av höstvete i allmänhet lyckas bra efter förfrukter som oljeväxter och ärter men sämre efter stråsäd som förfrukt. Det samma gäller vid reducerad bearbetning. En viktig orsak är den inverkan som växtföljden och jordbearbetningen har på diverse svampar och på markstrukturen. Andra orsaker är skillnader i halmmängd och kväveeffekt.
Figur 3. Olika förfrukter och jordbearbetning till höstvete, södra och mellersta Sverige, 1984-88, 46 försök
Källa: SLU, Crop Production Science, Stina Olofsson, 1993
Spillplantor
Vid direktsådd eller reducerad bearbetning erhålls ofta spillplantor efter skörden. Dessa konkurrerar med den höstsådda grödan och måste i detta sammanhang betraktas som vilket ogräs som helst. Förutom denna roll fungerar spillplantorna även som smittkälla för svampar såsom mjöldagg och olika rostsvampar, vilka endast kan överleva vintern på levande plantor. Reducerad bearbetning i kombination med vete efter vete innebär vidare en ökad risk för uppförökning av stinksot. Spillplantor spelar därför en viktig roll för att överföra smitta mellan höstsådda grödor av samma art, men också till motsvarande vårformer.
Liten inverkan på marklevande skadegörare
Marklevande svampar lever länge i marken genom sina vilkroppar. Däremot betyder inte växtrester något, eftersom de inte kan utnyttja dem som näringskälla. Även för nematoder är växtrester och jordbearbetning utan betydelse. För samtliga marklevande skadegörare är växtföljden den viktigaste orsaken till förändringar av förekomsten, medan jordbearbetningen betyder lite eller ingenting. Exempel på denna typ av skadegörare och dess vanligaste värdväxter är havrecystnematod (stråsäd), klumprotsjuka (oljeväxter) och ärtrotröta (ärter).
Inverkan på sniglar och insekter
Sniglar påverkas i hög grad av jordbearbetningen. Plöjning och intensiv bearbetning dödar flertalet individer. Vid direktsådd eller lätt jordbearbetning bör därför risken för snigelskador beaktas, särskilt på lerjordar under fuktiga förhållanden.
Som regel har jordbearbetning inte samma betydelse för insekter som för svampar, eftersom insekterna är rörliga och normalt sett inte är beroende av fältet för sin övervintring. Vissa små insekter, t.ex. vetemyggan och sadelgallmyggan, gynnas dock av reducerad bearbetning. I en ostörd miljö övervintrar larverna i marken på ett djup av ca 3-6 cm och på våren rör de sig sedan upp till markytan för att förpuppas. Genom nedplöjning försvåras larvernas förflyttning upp till markytan och en stor del av populationen förstörs.
En annan insekt som gynnas av minimerad bearbetning är den glasvingade ängsstriten som övervintrar i vallar. Insekten är känd för att sprida ett virus som orsakar dvärgskottsjuka i havre. Om ett havrefält plöjs på hösten dör larverna och smittämnet oskadliggörs. Om däremot en vallgröda är insådd i havren kan larverna övervintra i fältet och följande vår utvecklas till fullbildade insekter, vilka sedan kan föra smittan vidare till närliggande havrefält. Det är därför man är restriktiv med att så in vall i havre.
Det kan också finnas fördelar med reducerad bearbetning genom att vissa nyttoinsekter kan gynnas. I oljeväxter utvecklas stora mängder steklar som parasiterar på skadeinsekter i fältet. Dessa nyttoinsekter övervintrar i markytan. Direktsådd efter oljeväxter skonar därför många fler steklar än vad vanlig plöjning gör.
Som regel har jordbearbetning inte samma betydelse för insekter som för svampar, eftersom insekterna är rörliga och normalt sett inte är beroende av fältet för sin övervintring. Vissa små insekter, t.ex. vetemyggan och sadelgallmyggan, gynnas dock av reducerad bearbetning. I en ostörd miljö övervintrar larverna i marken på ett djup av ca 3-6 cm och på våren rör de sig sedan upp till markytan för att förpuppas. Genom nedplöjning försvåras larvernas förflyttning upp till markytan och en stor del av populationen förstörs.
En annan insekt som gynnas av minimerad bearbetning är den glasvingade ängsstriten som övervintrar i vallar. Insekten är känd för att sprida ett virus som orsakar dvärgskottsjuka i havre. Om ett havrefält plöjs på hösten dör larverna och smittämnet oskadliggörs. Om däremot en vallgröda är insådd i havren kan larverna övervintra i fältet och följande vår utvecklas till fullbildade insekter, vilka sedan kan föra smittan vidare till närliggande havrefält. Det är därför man är restriktiv med att så in vall i havre.
Det kan också finnas fördelar med reducerad bearbetning genom att vissa nyttoinsekter kan gynnas. I oljeväxter utvecklas stora mängder steklar som parasiterar på skadeinsekter i fältet. Dessa nyttoinsekter övervintrar i markytan. Direktsådd efter oljeväxter skonar därför många fler steklar än vad vanlig plöjning gör.
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Ulrika Williamsson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
