Förebyggande växtskyddsåtgärder
Behovsanpassning och hantering har förbättrats
Under de senaste årtiondena har stora ansträngningar gjorts för att få en säkrare bekämpning av ogräs och växtskadegörare. LRF har drivit kampanjen "På väg mot världens renaste jordbruk" och myndigheterna har genomfört särskilda handlingsprogram med syfte att minska riskerna för negativa effekter på miljö och hälsa i samband med kemisk bekämpning. Detta har lett till väsentliga förbättringar främst avseende preparatval, behovsanpassning och säker hantering.
Arbetet för att nå ytterligare förbättringar fortgår ständigt bl.a. genom de åtgärder som rekommenderas i kampanjen "Säkert växtskydd", Greppa Näringen, växtskyddscentralernas prognos- och varningsverksamhet samt Sigill, MBO och liknande odlingskontrakt.
Genom att tilldela preparaten olika hälso- och miljöindex och multiplicera dem med försålda mängder har man på Kemikalieinspektionen kunnat beskriva hur såväl användning som risker har förändrats under perioden 1986-2001.
Figur 1. Försåld volym verksamt ämne samt hälsoriskindikatortal under perioden 1986-2000
Även andra vägar måste prövas
Bättre preparat, förbättrad behovsanpassning och säkrare hantering har som tidigare nämnts bidragit till att minska både användningen och riskerna i samband med kemisk bekämpning. Utvecklingen under senare år visar att det blivit svårare att ytterligare minska bekämpningsmedelsanvändningen. Det är då viktigt att komma ihåg att de stora skillnader i bekämpnings-behov som finns i mellan olika fält till stor del kan förklaras av förebyggande åtgärder. Det gäller alltså att fullt ut utnyttja potentialen i de förebyggande åtgärderna för att få ner bekämpningsmedelsanvändningen ytterligare.
Kunskap om förebyggande åtgärder är viktig
Växtodlingens inriktning liksom de odlingsåtgärder som vidtas påverkar i större eller mindre grad möjligheterna för ogräs, sjukdomar och skadedjur att utvecklas. Utformning av växtföljden, sortval, jordbearbetning, såteknik, gödsling m.m. utgör därmed viktiga led i bekämpningen av växtskadegörare. Kunskap om dessa samband ger möjlighet att optimalt utnyttja en kombination av förebyggande odlingstekniska åtgärder och direkta mekaniska och/eller kemiska metoder (s.k. integrerad bekämpning) för att få en lönsam och miljövänlig odling. Den ger också en uppfattning om vilka bekämpningsbehov som kan uppstå då man av ekonomiska och andra skäl väljer en växtföljd som gynnar uppkomsten av vissa växtskadegörare.
Välplanerade odlingsåtgärder är oftast lönsamma
Välplanerade odlingsåtgärder har stor betydelse ur miljösynpunkt genom att de kan minska behovet av kemisk bekämpning, vilket i de flesta fall även innebär en ökad lönsamhet. Kemisk bekämpning kan visserligen kompensera, men sällan helt reparera, den skada som olämpliga odlingsåtgärder orsakar. Andra skäl för att lägga större vikt vid förebyggande åtgärder är att vissa skadegörare endast kan bekämpas förebyggande och att en del är orimligt dyra att bekämpa med kemiska medel.
