Greppa Näringen startsidan
Ett kunskapsprojekt som arbetar
konkret med lantbruket
för att nå miljömålen
Webbkarta   |   Kontakt
Nyheter

Ökade krav på spridningsareal för svinproduktion?

I Jordbruksverkets rapport 2001:13 föreslås att gödsel och urinmängd för gris skall räknas upp med 26% för suggor och 13% för smågrisar och slaktsvin. Förklaringen som till förslaget är att den föregående beräkningen grundar sig på produktionsdata från svinproduktionen som för länge sedan är omsprungna. Rapporten kan komma att leda till ökade krav på spridningsareal och lagringsbehållare för gödsel på grisgårdar. Vilka följder kan detta medföra för grisnäringen?
Avsikten med djurtäthetsbestämmelserna är att växtnäringstillförseln från stallgödsel inte skall vara större än växternas behov. Grundmåttet som reglerar gödselmängd och djurtäthet är att 22 kg fosfor per hektar får härstamma från svingödsel. Föregående rapport kom ut 1993 och den innehöll de beräkningar och grunddata som legat till grund för djurtäthets-bestämmelserna sedan 1990. Dessa bestämmelser tillåter 2,2 suggor inklusive smågrisar upp till ca 25 kg per hektar samt 10,5 slaktsvinsplatser. Med dessa regler kan man säga att de som stiftade lagen bet sig själv i svansen två gånger. Dels det faktum att sätta antalet djur (som i suggornas fall) och inte antal kg fosfor som får spridas på marken, dels det faktum att de satte slaktsvinsplatser och inte relaterade till hur många slaktsvin som hinner stå på en plats under ett år. Nu är det risk för att vi får betala igen för detta misstag.

I den nya rapporten ökas mängderna gödsel från olika djurkategorier. Anledningen är ökad genomströmning i stallarna ( på slaktsvin 0,5 omgångar mer per år) och ökade mängder spill och rengöringsvatten. Enligt rapporten bidrar den ökade genomströmningen av djur till mer fosfor i gödseln. Det är klart att tre slaktsvin som föds upp släpper ifrån sig mer fosfor än vad motsvarande 2,5 slaktsvin skulle ha gjort. Fast det vi inte får glömma är att de slaktsvin vi har idag är betydligt bättre foderomvandlare än de som fanns för 10 år sedan. Med andra ord går det åt mindre kg foder för att få fram ett slaktsvin idag och mindre antal kg foder in medför mindre mängd näringsämnen i gödsel. Den ökade mängden spillvatten samt ökade gödselvolymer vid blötutfodrade djur medför också att fast den totala mängden gödsel blir större så blir halten av näringsämnen mindre.

Flera svinproducenter befinner sig redan idag på gränsen av hur mycket djur de får ha på sin gård. En ändring av djurtäthetsbestämmelserna skulle medföra att de antingen får skaffa sig mer spridningsareal eller minska ner på djurantalet i besättningen. Med andra ord är det HÖG tid att branchen börjar se sig om efter vägar att minska mängden näringsämnen i gödsel efter grisar! För med största sannolikhet kommer det att komma någon form av justering av djurtäthetsbestämmelserna.

Det bästa vore ändå kanske någon form av reglering som sker utifrån mängd fosfor som produceras från djuren. Detta system skulle gynna de som har friska djur med god foderomvandlingsförmåga och missgynna de som har en lägre effektivitet och större spill. En sådan reglering skulle dock kräva räkenskaper ute hos den enskilde samt bättre vetskap om innehåll fosfor i foder och i olika djurkategorier. Forskare i olika länder är fortfarande oense om hur mycket fosfor en gris innehåller, mer om detta i nästa nyhet!

Rådande regler finner du i:
Miljöbalken länk till annan webbplats1998:808 12 kap 10§
SFS 1998:915länk till annan webbplats 10§
SJVFS 1999:79länk till annan webbplats 1-2§

Av Anna Nilsson, Maxima

Sidan senast uppdaterad 2008-02-07
2010-09-03
Fortsatt höga näringshalter i norska vattendrag
I en ny norsk rapport konstateras förvånande att...
Läs mer
2010-09-01
Bandtraktor intressant vid stora arealer
Bandtraktorer i stället för hjultraktorer minskar...
Läs mer
2010-08-27
Gräsblandning bästa finska fånggrödan
En mix av Italienskt rajgräs och timotej...
Läs mer
2010-08-25
Halvtid för Aquarius
Vattenprojektet Aquarius har nu nått halvtid och...
Läs mer
Arkiv