konkret med lantbruket
för att nå miljömålen
- Greppa
- |
Förändringar i Miljöbalken jämfört med tidigare
Individuell prövning som var den grundläggande principen i miljöskyddslagen gäller fortfarande. Genom balken har visserligen möjligheterna till generell reglering vidgats, men den individuella prövningen har fortfarande en viktig ställning. När det gäller jordbruket har de generella miljöreglerna ökat i omfattning från att ha varit näst intill obefintliga vid mitten av 1980-talet till att nu vara relativt omfattande vid jämförelse med t. ex skogsbruket. Generella regler hindrar dock inte en prövningsmyndighet eller tillsynsmyndighet att i ett enskilt fall ställa längre gående krav om miljösituationen fordrar detta. Självfallet får inte kraven vara så långtgående att det blir orimligt att uppfylla dem.
En viktig nyhet i balken är att det nu är möjligt för myndigheterna att sätta absoluta gränser för hur mycket miljön får påverkas - miljökvalitetsnormer. En miljökvalitetsnorm är ett gränsvärde eller tröskelvärde och kan gälla allt från föroreningshalter i luft och vatten till bullernivåer och flöden i vattendrag. Normen förutsätter noggrant angivna mätmetoder och beräkningssätt. Tidigare var det alltid hänsynsreglerna som satte gränsen för de krav som kunde ställas på den som påverkade miljön negativt. Nu kan principen om att vi måste be-gränsa föroreningsutsläppen till "vad naturen tål" även tillämpas formellt. En miljökvalitets-norm kan gälla hela landet eller för ett bestämt område. Normerna skall vara grundade på vetenskapliga kriterier vad gäller påverkan på människors hälsa eller risken för skador i miljön.
Genom en lagändring 2003 har definitionen av miljökvalitetsnorm mjukats upp. Uttryck som bör, skall eftersträvas och tjäna till ledning har ersatt uttrycken skall och får inte..
Skärpta krav
Principen om att "förorenaren betalar" (PPP= Polluter Pays Principle) skärps och omfattar nu även åtgärder för att avhjälpa redan inträffade skador liksom kostnaderna för myndighe-ternas prövning och tillsyn.
Miljöaspekterna får större tyngd vid prövning av vattenverksamhet enligt balken än vad som tidigare gällde enligt vattenlagen.
Kraven på tillsynsmyndigheten skyldighet att bedriva tillsyn betonas. Tillsynsmyndigheten är skyldig att anmäla misstanke om brott mot sådana bestämmelser i miljöbalken som är straffsanktionerade. Kraven på myndigheternas kompetens understryks. Kommunernas möjligheter att avgiftsfinansiera tillsynen utökas.
Sanktionssystemet skärps genom införande av s.k. miljösanktionsavgifter. Miljösanktions-avgift skall betalas av den som bryter mot vissa närmare angivna bestämmelser, oberoende av uppsåt och oaktsamhet. Straffskalan för miljöbrott har skärpts. Reglerna för miljösanktionsavgifter och påföljder för brott mot balkens bestämmelser skall tillämpas parallellt.
Avfallsfrågor och förorenad mark
EU:s avfallsdefinition och förteckning av avfall (EWC) har införts i lagstiftningen. Avfalls-begreppet har i svensk rättspraxis reserverats för de fall innehavaren önskar att bli kvitt egendomen. Genom att avfallsbegreppet knutits närmare EG-rätten har inhemsk rättspraxis förlorat mycket av sin aktualitet, och den svenska rättsutvecklingen vad gäller avfallsfrågor kommer att vara kopplad till EG-domstolens avgöranden. Detta innebär för t. ex. jordbruket att stallgödsel i vissa fall definieras som avfall. Vidare krävs tillstånd för yrkesmässig trans-port av avfall. Ansvaret för efterbehandling av förorenad mark är tydligare än tidigare. Allvarligt förorenade områden kan förklaras som miljöriskområden.
