
Alla verksamheter i samhället omfattas av kravet på egenkontroll enligt miljöbalken, från deltidsjordbrukare till stålverk. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler (2 kap.) riktar sig nämligen till alla verksamhetsutövare och alla myndigheter - över huvud taget till alla som utövar verksamhet eller avser att vidta en åtgärd, även enskilda personer. Kunskapskravet i 2 kap. 2 § får bl. a. betydelse för prövning av ansökningar om miljöfarlig verksamhet, men regeln blir också tillämplig på andra typer av verksamheter eftersom tillsynsmyndigheten kan kräva utredning av företagets inverkan på miljön. Särskilda regler om skyldigheten att hålla sig underrättad om verksamhetens miljöpåverkan och hur man kontrollerar denna finns i 26 kap.
Enligt 26 kap. 19 § miljöbalken ska den som gör något som kan befaras medföra olägenhet för hälsa eller miljö fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter. Man ska också veta vilken påverkan verksamheten har på miljön och människors hälsa. Dessa bestämmelserna bygger på miljöbalkens 1 och 2 kapitel och de 15 miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat om.
För den som har en verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig gäller dessutom Förordningen (1998:901
) om verksamheters egenkontroll med speciella regler t.ex. doku-mentation, ansvarsfördelning m.m.
Se till att du har tillgång till de bestämmelser som gäller ditt jordbruk. Det kan gälla sprid-ning av gödsel, hur avfall ska hanteras, hur bekämpningsmedel ska användas och förvaras, vilka bekämpningsmedel som är tillåtna, hur avfall och farligt avfall ska tas omhand m.m.
Löpande arbete
Instruera personalen om hur arbetsuppgifterna ska utföras så att olägenheter eller skada inte uppstår. Se till att personalen har tillräcklig kunskap om miljöriskerna, se till att de utbildas om behov finns.
Gödsel
Bekämpningsmedel
Utrustning
Vid något tillfälle per år bör följande frågor klarläggas:
Hur hanterar du avfall, kan du göra det bättre på något sätt, kan du minska mängden avfall som uppstår?
Behöver du bättre rutiner runt kemikaliehanteringen (dvs. bekämpningsmedel, rengörings-medel, oljor, motorbränsle, lösningsmedel, färg, lim m.m.)?
Behöver du bättre rutiner för att kontrollera funktionen på den tekniska utrustningen som t.ex. gödselspridare, gödsellager, lantbruksspruta, bekämpningsmedelslager m.m.?
Kan du ändra eller minska förbrukningen av råvaror, kemikalier eller energi, kan du byta ut farliga kemikalier mot mindre farliga?
Hur breda skyddszoner bör du hålla mot vattendrag och känslig vegetation?
Har jordbruket negativ påverkan på naturen på något ställe, kan du minska den påverkan?
Har jordbruket positiv inverkan på naturen på något ställe, kan du öka den påverkan?
Kan miljöpåverkan från transporterna till, från och inom gården bli mindre?
Har du (och eventuell personal) tillräckliga kunskaper för att följa de bestämmelser som gäller och för att sköta verksamheten så att olägenhet eller skada inte uppkommer.
Anmälningsplikt enligt miljöbalken gäller för jordbruk med mer än 100 djurenheter och till-ståndsplikt för mer än 200 djurenheter. Förutom ovanstående råd som gäller alla ska du ock-så följa förordningen om verksamheters egenkontroll. Den innebär att du ska:
- ha en fastställd ansvarsfördelning för ovanstående uppgifter
- ortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med dit jordbruk från miljö- och hälsosynpunkt
- ha en särskild plan för att kontrollera att all utrustning hålla i gott skick
- ha en preciserad förteckning över de kemiska ämnen och produkter och biotekniska organismer som hanteras inom jordbruket och som kan innebära risker
- ha rutiner för att rapportera och utreda olyckor och tillbud
- dokumentera ovanstående uppgifter och ajourhålla dokumentationen.
