Många djurgårdar behöver ingen fosfor
Ålder: 26.
Arbete: Anställd på Hushållningssällskapet Sjuhärad sedan 2003 (oktober).
Bakgrund: Agronomexamen (mark/växt) 2003.
Yrkesmässig målsättning för 2006: Att fånga upp och få med ytterligare gårdar i Greppa Näringens rådgivning samt att få till många bra och givande rådgivningar under året.
På fritiden: Vill gärna sy, pyssla, hålla på med keramik och laga mat.
Tycker bäst om: Min pojkvän.
Tycker sämst om: Att frysa och att gå till tandläkaren.
Det blir mycket diskussion kring grovfodret när Katarina Berlin är ute på Greppabesök. Ofta leder hennes rådgivning också till att lantbrukarna börjar ta grovfoderanalyser om de inte har gjort det tidigare, ibland låter de även göra gödselanalyser.
- Vi diskuterar mycket. Det verkar som om lantbrukarna tycker att det är bra att få någon att bolla viktiga frågor med. De är glada och tacksamma över att få ny "input" och tycker om att bli uppdaterade med den senaste informationen, säger Katarina Berlin.
Greppadiskussionerna inspirerar även många bönder till att markkartera.
- Markkarteringen visar att många djurgårdar kan dra ned på eller helt sluta med sina fosforinköp, säger hon och berättar om en av de gårdar som hon just har besökt.
- Den markkartering som gjordes där innan jul visar att det egentligen inte behöver köpas in någon fosfor alls till gården, säger Katarina Berlin och påpekar att det kommer in en hel del fosfor till gården via foderinköpen.
Den aktuella gården brukade tillföra ungefär 300-400 kilo NPK, vilket innebar cirka 10-15 kilo fosfor per hektar till vallarna, trots att dessa (vallarna alltså) även får flytgödsel minst en gång per säsong.
- Eftersom markkarteringen visar att gården ligger i klass tre och fyra bedömer jag att man inte behöver fortsätta med fosforgödslingen, säger Katarina Berlin.
På flera av hennes gårdar har lantbrukarna också sänkt den årliga kvävegödslingen med 10-30 kilo per hektar. Det motsvarar en besparing på 70-210 kronor per hektar med ett kvävepris på sju kronor kilot.
- Skördarna och råproteinhalterna blir lika bra ändå. På många gårdar finns en stor kvävelevererande förmåga från marken från tidigare tillförd stallgödsel, säger Katarina Berlin, och tillägger att det verkar som om allt fler lantbrukare börjar räkna mer med stallgödselns långsiktiga kväveverkan.
Marina Tell/frilansjournalist
070-604 46 31
marina@grandalen.se
