
Foto: Erik Karlsson
Ålder: 39Gård: Ebbarps gård Landskap: Skåne Produktion: Mjölk (100 kor), växtodling (75 hektar), naturbetesmark (30 ha) Målsättning med Greppaarbetet på gården: Att på bästa vis använda näringen som finns på gården.Intresserad av (vid sidan av gården): FAmiljen, jaktTycker bäst om: God mat och god dryck - en lugn och god måltid Tycker sämst om: Det världspolitiska läget. Känns bekymmersamt att tänka på vart världen är på väg.
Peter har gått över till släpslangspridning
Flytgödseln sprids numera med släpslangar. På öppen jord plöjs gödseln ner. En kommande Greppaåtgärd kan resultera i ett nytt stall för ungdjuren på Ebbarps gård.
Greppa Näringen har inte medfört några stora förändringar av foderstaten hos Peter Samuelsson. Han har alltid varit intresserad av att snickra ihop väl fungerande menyer till sina djur och även varit noggrann med mjölkureavärdet. — Det är ett slags kvitto på hur korna använder näringen. Ett alltför högt ureavärde leder genast till sämre fertilitet, säger han. När det gäller hanteringen och användningen av stallgödseln har han däremot följt Greppa Näringens rekommendationer och vidtagit en hel del åtgärder. — Nu använder jag släpslangar vid spridning av flytgödsel i vall. Vid spridning på "svartjord" så myllar jag alltid ner gödseln, säger han. Antalet spridningstillfällen har också blivit fler jämfört med tidigare. — Jag sprider stallgödseln vid åtminstone tre tillfällen per år. Totalt sett använder Peter Samuelsson mindre gödsel än tidigare. — För tio år sedan köpte jag inte bara in kväve till gården utan även fosfor och kalium. Nu köper jag ingen handelsgödsel alls, men tar vara på en kväverik restprodukt från den norska fiskeindustrin. Det är halva priset på kvävet i den norska produkten jämfört med om jag hade behövt köpa N34. En kommande åtgärd hos Peter Samuelssons grundar sig på att det börjar bli trångbott i hans stallar. Den nya ladugården för de 100 mjölkkorna fungerar mycket bra, men de andra djurkategorierna på gården kan på sikt komma att lämna sina nuvarande stallplatser.— Det gamla kostallet är sämst. Där har jag kvigor och sinkor. Det stallet sjunger på sista versen, säger Peter Samuelsson. Resultaten av Greppa Näringens stallmiljömodul var därför ingen överraskning för honom. — Genomgången fungerade mer som ett bevis på det jag redan visste. Jag vet ännu inte exakt vilken lösning det blir, men troligen bygger jag nytt till ungdjuren, säger han.
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Per Eriksson