Foto: Monica Kling
Jenny Kreuger
Ålder: 55
Är: Forskare vid SLU:s institutioner för mark, vatten och miljö samt föreståndare för KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel, CKB
Forskningsområde: Växtskyddsmedlens spridning i miljön
Om Greppa Växtskyddet: En fantastisk kedja för att få ut bra kunskap
Intresserad av (utöver forskningen): Bedriver aktiv naturvård på en liten jordbruksfastighet i Västsverige
Tycker bäst om: Familjen, arbetet och trädgården
Tycker sämst om: Gnällspikar och ohederlighet
Är: Forskare vid SLU:s institutioner för mark, vatten och miljö samt föreståndare för KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel, CKB
Forskningsområde: Växtskyddsmedlens spridning i miljön
Om Greppa Växtskyddet: En fantastisk kedja för att få ut bra kunskap
Intresserad av (utöver forskningen): Bedriver aktiv naturvård på en liten jordbruksfastighet i Västsverige
Tycker bäst om: Familjen, arbetet och trädgården
Tycker sämst om: Gnällspikar och ohederlighet
Verkligheten är mest intressant
Jenny Kreuger ville förstå hur växtskyddsmedlen rör sig i verkligheten och startade för 20 år sedan Vemmenhögsprojektet, som fått många ringar på vattnet. Men fortfarande behövs det mer kunskap och mycket ny forskning är på gång.
Vemmenhögsprojektet i Skåne har blivit synonymt med det svenska arbetet med säkert växtskydd. I jordbruksbäckarna där hittade Jenny helt andra halter av bekämpningsmedel än vad som antogs när substanserna registrerades.
- Det var då jag insåg att verkligheten ser annorlunda ut och det var då jag inledde samarbetet med Eskil Nilsson, som är en duktig rådgivare. Projektet fick också entusiastiskt stöd av Sten Hansson och de andra lantbrukarna i området, säger hon.
Resultatet blev goda råd och utbildning för lantbrukarna, vilket tillsammans med ny lagstiftning och krav från sockerbolaget gav dramatiska förbättringar i miljön.
Då var det framför allt punktkällorna som behövde reduceras medan det är annorlunda i dagens läge.
- Idag är lantbrukarna välutbildade när det gäller hanteringen. De är kunniga och intresserade — det är ju de som är de främsta intressenterna av en god vattenmiljö.
Så om alla gör som de ska är vädret den största riskfaktorn, men även substansernas egenskaper spelar stor roll. Det viktigaste är att inte spruta om det väntas regn — och att undvika sen höstbekämpning.
- Den största risken är riktigt sena höstbekämpningar då nedbrytningen är långsammare och mer vatten på väg ner i systemet. Då är det också en helt annan infiltration till grundvattnet.
Förutom sin egen forskning leder Jenny KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel, CKB, som har en omfattande verksamhet. Analyskompetens och miljöövervakning är centralt liksom informationsspridning och kunskapsuppbyggnad.
- CKB har många slevar. Vårt uppdrag är att tillhandahålla kunskap så att växtskyddsmedel används med så liten miljöpåverkan som möjligt.
Det pågår också många spännande projekten inom gruppen. I ett studeras för första gången avdunstningen efter spridning och i ett annat försök tittar man på vindavdriften - med de verkliga växtskyddsmedlen istället för färgämnen.
- Nu ska vi titta på riktiga substanser och vad som verkligen hamnar på vattnet när man sprutar på olika avstånd från ett vattendrag.
Så återigen handlar det om att undersöka verkligheten, vilket är det som driver och fascinerar Jenny i forskningen
- Det var då jag insåg att verkligheten ser annorlunda ut och det var då jag inledde samarbetet med Eskil Nilsson, som är en duktig rådgivare. Projektet fick också entusiastiskt stöd av Sten Hansson och de andra lantbrukarna i området, säger hon.
Resultatet blev goda råd och utbildning för lantbrukarna, vilket tillsammans med ny lagstiftning och krav från sockerbolaget gav dramatiska förbättringar i miljön.
Från punktkällor till diffust läckage
Då var det framför allt punktkällorna som behövde reduceras medan det är annorlunda i dagens läge.
- Idag är lantbrukarna välutbildade när det gäller hanteringen. De är kunniga och intresserade — det är ju de som är de främsta intressenterna av en god vattenmiljö.
Så om alla gör som de ska är vädret den största riskfaktorn, men även substansernas egenskaper spelar stor roll. Det viktigaste är att inte spruta om det väntas regn — och att undvika sen höstbekämpning.
- Den största risken är riktigt sena höstbekämpningar då nedbrytningen är långsammare och mer vatten på väg ner i systemet. Då är det också en helt annan infiltration till grundvattnet.
Mycket forskning inom CKB
Förutom sin egen forskning leder Jenny KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel, CKB, som har en omfattande verksamhet. Analyskompetens och miljöövervakning är centralt liksom informationsspridning och kunskapsuppbyggnad.
- CKB har många slevar. Vårt uppdrag är att tillhandahålla kunskap så att växtskyddsmedel används med så liten miljöpåverkan som möjligt.
Det pågår också många spännande projekten inom gruppen. I ett studeras för första gången avdunstningen efter spridning och i ett annat försök tittar man på vindavdriften - med de verkliga växtskyddsmedlen istället för färgämnen.
- Nu ska vi titta på riktiga substanser och vad som verkligen hamnar på vattnet när man sprutar på olika avstånd från ett vattendrag.
Så återigen handlar det om att undersöka verkligheten, vilket är det som driver och fascinerar Jenny i forskningen
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Per Eriksson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
