Foto: Monica Kling
Helena Aronsson
Ålder: 43
Är: Forskare på Institutionen för Mark och Miljö, SLU, Uppsala
Forskningsinriktning: Odlingsåtgärder mot växtnäringsläckage, främst av kväve
Om Greppa Näringen: Det ligger så nära — Greppa Näringen omsätter det jag gör till praktisk handling. Och nyhetssidan är jättebra, den håller mig uppdaterad.
Intresserad av (utöver forskningen): All form av hantverk. Vistas gärna med familjen i naturen eller på den lilla gården i Dalsland.
Tycker bäst om: En arbetsmiljö där man ser möjligheter istället för problem.
Tycker sämst om: Revirtänkande
Är: Forskare på Institutionen för Mark och Miljö, SLU, Uppsala
Forskningsinriktning: Odlingsåtgärder mot växtnäringsläckage, främst av kväve
Om Greppa Näringen: Det ligger så nära — Greppa Näringen omsätter det jag gör till praktisk handling. Och nyhetssidan är jättebra, den håller mig uppdaterad.
Intresserad av (utöver forskningen): All form av hantverk. Vistas gärna med familjen i naturen eller på den lilla gården i Dalsland.
Tycker bäst om: En arbetsmiljö där man ser möjligheter istället för problem.
Tycker sämst om: Revirtänkande
Synonym med utlakningsförsöken
Säg utlakningsförsök och tankarna går gärna till Helena Aronsson på SLU i Uppsala. Försöken har funnits med under hela hennes forskarbana och är något av institutionens flaggskepp. Bäst trivs Helena när hon får undervisa och inspirera andra.
Leendena blir många i ett möte med Helena Aronsson — en positiv person med gedigna kunskaper om utlakning. Fokus för hennes forskning har i många år legat på fånggrödor där Helena bland annat undersökt olika tidpunkter för nedbrukning. Hennes arbete hör till det som resulterat i miljöstödet för fånggrödor.
Bakom Helenas och institutionens framgångsrika forskning ligger specialbyggda utlakningsförsök där det går att följa vattentransporten från varje ruta i försöksfältet. Helena har varit med och byggt upp flera sådana försök på olika platser i landet och leder nu ett av projekten som pågått sedan dess. Utlakningsförsöken tillhör numera SLU:s långliggande försök, vilket gör att de kan behållas och skötas även under år då det inte finns externa forskningsmedel.
- Det känns väldigt viktigt att kunna hålla igång de här tidsserierna, de är unika även i internationella sammanhang, säger Helena.
Det som ger kraft och driver Helena är dock något annat.
- Det som ger mig ny energi är att få förmedla kunskapen — att nå rådgivare och studenter.
Det har Helena också jobbat en del med — inte minst inom Greppa Näringen. Hon är en av dem som ligger bakom utlakningsmodellen som ingår i STANK in MIND, den stallgödselmodell som är ett av verktygen i Greppa Näringens rådgivning.
- Det var otroligt stimulerande att kunna utnyttja all utlakningsdata om kväve som fanns . Att få till en helhetsbild och ta fram ett verktyg så att en lantbrukare på en gård någonstans kan sitta ner och se — vad är det som orsakar utlakning på min gård?
På senare år har Helena breddat sig och tittar även på utlakning av fosfor och växtskyddsmedel. Ett projekt har handlat om hur kväve, fosfor och glyfosat beter sig då fånggrödan avdödas med glyfosat.
- Vi kunde konstatera att det är nästan samma sak att glyfosatbehandla som att bearbeta. Man frigör näringen jättesnabbt - och på lerjordar är det risk för glyfosatläckage.
Just nu jobbar Helena med utlakningsförsök i matjordskolonner för att öka kunskapen om processerna bakom fosforförluster. Och ett samarbetsprojekt om ytavrinning av fosfor är exempel på annan viktig forskning som är på gång.
Men vi återvänder till kvävet och vad Helena sett i sin forskning som är viktigast för att minska utlakningen.
- Det är att täta mellan de ettåriga grödorna. Att ha något som växer hela tiden kan buffra mot ansamling av utlakningsbart kväve i marken.
Annars är kvävegivan, en anpassad gödsling, av stor betydelse för att minska utlakningsrisken. Helenas resultat visar tydligt att utlakningen ökar vid överdosering av kväve.
- Att ligga rätt i gödslingen är viktigare, på vissa jordar, än hur man bearbetar, säger hon.
Avancerade utlakningsförsök
Bakom Helenas och institutionens framgångsrika forskning ligger specialbyggda utlakningsförsök där det går att följa vattentransporten från varje ruta i försöksfältet. Helena har varit med och byggt upp flera sådana försök på olika platser i landet och leder nu ett av projekten som pågått sedan dess. Utlakningsförsöken tillhör numera SLU:s långliggande försök, vilket gör att de kan behållas och skötas även under år då det inte finns externa forskningsmedel.
- Det känns väldigt viktigt att kunna hålla igång de här tidsserierna, de är unika även i internationella sammanhang, säger Helena.
Det viktigaste att nå andra
Det som ger kraft och driver Helena är dock något annat.
- Det som ger mig ny energi är att få förmedla kunskapen — att nå rådgivare och studenter.
Det har Helena också jobbat en del med — inte minst inom Greppa Näringen. Hon är en av dem som ligger bakom utlakningsmodellen som ingår i STANK in MIND, den stallgödselmodell som är ett av verktygen i Greppa Näringens rådgivning.
- Det var otroligt stimulerande att kunna utnyttja all utlakningsdata om kväve som fanns . Att få till en helhetsbild och ta fram ett verktyg så att en lantbrukare på en gård någonstans kan sitta ner och se — vad är det som orsakar utlakning på min gård?
Även fosfor och växtskyddsaspekter
På senare år har Helena breddat sig och tittar även på utlakning av fosfor och växtskyddsmedel. Ett projekt har handlat om hur kväve, fosfor och glyfosat beter sig då fånggrödan avdödas med glyfosat.
- Vi kunde konstatera att det är nästan samma sak att glyfosatbehandla som att bearbeta. Man frigör näringen jättesnabbt - och på lerjordar är det risk för glyfosatläckage.
Just nu jobbar Helena med utlakningsförsök i matjordskolonner för att öka kunskapen om processerna bakom fosforförluster. Och ett samarbetsprojekt om ytavrinning av fosfor är exempel på annan viktig forskning som är på gång.
Täta mellan grödorna
Men vi återvänder till kvävet och vad Helena sett i sin forskning som är viktigast för att minska utlakningen.
- Det är att täta mellan de ettåriga grödorna. Att ha något som växer hela tiden kan buffra mot ansamling av utlakningsbart kväve i marken.
Annars är kvävegivan, en anpassad gödsling, av stor betydelse för att minska utlakningsrisken. Helenas resultat visar tydligt att utlakningen ökar vid överdosering av kväve.
- Att ligga rätt i gödslingen är viktigare, på vissa jordar, än hur man bearbetar, säger hon.
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Per Eriksson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
