Foto: Monica Kling
Barbro Ulén
Är: Forskare vid institutionen för mark och miljö, SLU, Uppsala
Forskningsområde: Fosforläckage från mark, även och bekämpningsmedel
Ålder: 60 år
Om Greppa Näringen: Ett unikt och bra projekt, men risken är att man främst når de redan duktiga lantbrukarna.
Fritidsintressen: Trädgården familjen och att läsa böcker.
Tycker bäst om: Kontakten med studenterna och när människor får en att tänka i nya banor.
Tycker sämst om: Krig och maktmissbruk
Forskningsområde: Fosforläckage från mark, även och bekämpningsmedel
Ålder: 60 år
Om Greppa Näringen: Ett unikt och bra projekt, men risken är att man främst når de redan duktiga lantbrukarna.
Fritidsintressen: Trädgården familjen och att läsa böcker.
Tycker bäst om: Kontakten med studenterna och när människor får en att tänka i nya banor.
Tycker sämst om: Krig och maktmissbruk
Alla frågar efter fosforåtgärder
Barbro Uléns forskning har länge handlat om fosfor i jordbruksmark, när, hur och varför fosforn förloras samt åtgärder för att minska förlusterna. Hennes kunskaper behövs nu mer än någonsin och forskargruppen växer.
Östersjöns algblomningar och Vattendirektivets krav har satt fokus på fosforförlusterna från jordbruket, och det frågas efter kunskaper kring åtgärder som kan göras. Länge var det dock svårt att få medel till fosforforskning, speciellt i dyra fältförsök.
- Nu ska man ha alla handlingsplaner, men forskningen hade behövts tidigare. Vi vet ju inte vilka långtidseffekterna blir, säger Barbro.
Ett av Barbros projekt driver hon vid Bornsjön där Stockholm Vatten ansvarar för jordbruket. Här studeras effekter på fosforläckage av strukturkalkning, gödsling och jordbearbetning.
- Det strukturkalkade försöksledet verkar väldigt lovande. Det har blivit nästan en halvering av läckaget.
Jorden är av en typ som slammar, med jorderosion och förluster av partikelfosfor som följd. Kalken stärker jordaggregaten och förbättrar strukturen vilket ger bra resultat. Skörden har också ökat, men på kort sikt blir det ändå inte lönsamt för lantbrukaren.
En specialutformad våtmark för fosforrening har också anlagts vid Bornsjön i ett doktorandprojekt.
- Vi har valt ett ställe med höga fosforhalter i inkommande vatten, en så kallad "hot spot" för fosfor, som i det här fallet är intensivt trampade hästfållor. Det blir spännande, för det är en åtgärd man hoppas på.
I skyddszoner och fånggrödor behöver man också tänka på att grönmassan slås av så att den inte läcker mycket fosfor när den fryser ned på vintern. En annan av Barbros doktorander tittar därför på alternativa fånggrödor.
- Vi vill se om det finns inhemska grödor som tål frost bättre eller som kan lagra fosforn i rötterna.
Dräneringens tillstånd påverkar också. En välskött dränering ger en bra infiltration och minskar risken för fosforläckage. I övrigt påverkar gödslingen mycket, som för fosforns del nästan bara är stallgödsel numera. Och det är jordar med höga fosfortal som är riskobjekten.
Jämför man jordar med låga och höga fosfortal så ökar läckagerisken vid gödsling proportionsvis mer på en jord med högt fosfortal. Stallgödseln tycks påverka fosforns rörlighet, även den som redan finns i marken. Det är därför viktigt att inte lägga stallgödsel på marker med höga fosfortal.
- Nu ska man ha alla handlingsplaner, men forskningen hade behövts tidigare. Vi vet ju inte vilka långtidseffekterna blir, säger Barbro.
Bornsjön ett växande projekt
Ett av Barbros projekt driver hon vid Bornsjön där Stockholm Vatten ansvarar för jordbruket. Här studeras effekter på fosforläckage av strukturkalkning, gödsling och jordbearbetning.
- Det strukturkalkade försöksledet verkar väldigt lovande. Det har blivit nästan en halvering av läckaget.
Jorden är av en typ som slammar, med jorderosion och förluster av partikelfosfor som följd. Kalken stärker jordaggregaten och förbättrar strukturen vilket ger bra resultat. Skörden har också ökat, men på kort sikt blir det ändå inte lönsamt för lantbrukaren.
En specialutformad våtmark för fosforrening har också anlagts vid Bornsjön i ett doktorandprojekt.
- Vi har valt ett ställe med höga fosforhalter i inkommande vatten, en så kallad "hot spot" för fosfor, som i det här fallet är intensivt trampade hästfållor. Det blir spännande, för det är en åtgärd man hoppas på.
Grönmassa, dränering och gödsling påverkar
I skyddszoner och fånggrödor behöver man också tänka på att grönmassan slås av så att den inte läcker mycket fosfor när den fryser ned på vintern. En annan av Barbros doktorander tittar därför på alternativa fånggrödor.
- Vi vill se om det finns inhemska grödor som tål frost bättre eller som kan lagra fosforn i rötterna.
Dräneringens tillstånd påverkar också. En välskött dränering ger en bra infiltration och minskar risken för fosforläckage. I övrigt påverkar gödslingen mycket, som för fosforns del nästan bara är stallgödsel numera. Och det är jordar med höga fosfortal som är riskobjekten.
Jämför man jordar med låga och höga fosfortal så ökar läckagerisken vid gödsling proportionsvis mer på en jord med högt fosfortal. Stallgödseln tycks påverka fosforns rörlighet, även den som redan finns i marken. Det är därför viktigt att inte lägga stallgödsel på marker med höga fosfortal.
Sidan uppdaterad 2010-10-28 av Per Eriksson
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
