Artikelarkiv - Fältet

2012-05-16
Ökad kolinlagring i åkermark efterlyses
Efter 155 års årlig tillförsel av stallgödsel till ett försöksfält i Storbritannien ökar fortfarande mullhalten och inlagringen av kol i marken. Det är kanske världen längsta jordbruksförsöksserie och resultatet används nu av brittiska regeringen som vill utnyttja åkermarkens förmåga att lagra kol som en åtgärd för klimatet.
2012-05-11
Snårigt med både skyddsavstånd och skyddszon
I grannländerna Finland och Danmark pågår diskussion om införandet av preparatindividuella skyddsavstånd till vatten och generella skyddsavstånd för vattentäkter. Kärt barn har många namn och ofta sker en sammanblandning av begreppen skyddsavstånd och skyddszon. Det ena gäller för spridning av växtskyddsmedel eller för spridning av gödsel och skyddszon är en miljöersättning med sina egna regler.  
2012-04-27
Ekoodling med liten extern tillförsel mest lågläckande
Skillnaden i kväveutlakning mellan konventionell och ekologisk odling är liten om den senare baseras på en stor andel extern tillförsel av gödsel. System som är mer självförsörjande genom gröngödslingsgrödor har betydligt lägre läckage, både per hektar och per produkt. Det visar nya danska försök.
2012-04-17
Lustgasavgång vid olika sätt att sprida flytgödsel
I ett gödslingsförsök i Holland sågs ingen stor skillnad i lustgasavgång mellan injekterad och bredspridd nötflytgödsel i vall. Däremot kvarstår injekteringens tre andra fördelar som kraftigt minskad ammoniakavgång, mindre lukt och mindre nedsmutsning av gräset.
2012-04-10
Minskar direktsådd klimatgasutsläppen?
Direktsådd eller "no-till" tillämpas över hela världen och även i Sverige för att minska kostnader. En ny studie visar att metoden inte alltid ökar markens kolinlagring, något som forskarna varit ganska överens om. Skördens storlek och därmed mängden skörderester verkar ha en brytpunkt där detta avgörs.
2012-04-04
Tumregler för sprutförare om väder och körteknik
Enkla tumregler verkar kunna förklara hur väder och körning påverkar vindavdrift vid sprutning. För varje decimeter bomhöjden ökar och för varje meter per sekunds ökning av vinden ökade avdriften med en procentenhet. Varje grads ökning av temperaturen ökade avdriften med 0,2 procentenheter.
2012-03-30
Nytt ljus över nötflytgödsel till vall
Flera försök pågår som kommer att ge ny kunskap om hur nötflytgödsel ska spridas till vall på bästa sätt. Särskilt höstspridningen är i fokus där skillnaden i kväveläckage mellan tidig och sen spridning kartläggs.
2012-03-20
Fosfordammar på You Tube — om hur, var och varför
En nyproducerad film med praktiska råd om anläggning av fosfordammar finns nu på You Tube. En rådgivare, en lantbrukare och en forskare delar med sig av sina erfarenheter och pekar på praktiska aspekter, nyttan av näringshushållningen och den miljöinsats som blir resultatet. Väl värt att satsa fem minuter på!
2012-03-13
Stor effekt av sen brytning av vall och gröngödslingsgrödor
Brytning av en klöver/gräsvall under senhösten med vårsäd som efterföljande gröda minskar näringsläckaget betydligt jämfört med tidig brytning följt av höstvete. Speciellt tydligt var det för fosforförlusterna där sen brytning var jämförbart med växande vall i ett sexårigt fältförsök vid SLU. Läckaget efter åkerböna studerades också i försöket.
2012-03-09
Minskat näringsläckage från flera observationsfält
Bra avslut på trädor och strategiska buffertzoner har gett minskat näringsläckage från lantbruksfält som SLU observerat sedan 1988. Minskningen är större än de nationella miljömålen, men räcker inte för att klara det nuvarande betinget för Östersjön.
2012-02-28
Nya filmer och uppdateringar från Greppa Växtskyddet
Sju korta filmer om personlig skyddsutrustning vid växtskyddsarbete finns nu på Greppas hemsida, där exempelvis "succétestet" från Borgeby fältdagar bara måste ses! Därutöver är listan med avdriftsreducerande utrustning uppdaterad, liksom Hjälpredan för fläktsprutor i fruktodlingen.
2012-02-14
Bevattning viktigast för fosforupptag och ekonomi
Fosforupptaget i potatis, liksom skörd och kvalitet styrs i högre grad av bevattning än av fosforgödsling. Det visar nya försök vid SLU i Alnarp. En amerikansk produkt som skulle öka fosforeffektiviteten hade däremot ingen effekt.
2012-01-27
Nytt test av N-sensor för att mäta mineralisering
Går det att uppskatta markens egenleverans av kväve efter olika förfrukter genom att använda Yaras N-sensor i ogödslade rutor med vårsäd? Ja, det verkar gå hyfsat i vissa utvecklingsstadier enligt en ny studie. Dessutom framkom uppgifter som påminner om goda kväveeffekter av vissa förfrukter.
2012-01-13
Kunskapen ökar om kväveverkan av olika rötrester
Rötning av nöt- och grisflytgödsel kan öka växttillgängligheten av kväve med 10 - 15 procentenheter. Det visar en ny dansk studie. Att röta växtrester gav en rötrest med hög kvävetillgänglighet som är användbar på djurlösa ekogårdar.
2012-01-10
Ny biotensid lovande mot bladmögel
En speciell sorts biotensid som sprutas på potatis kan ge en betydande minskning av infektionen av potatisbladmögel. Det visar nya resultat från SLU i Alnarp.
2011-12-21
Surgjord flytgödsel till majs bra som P-startgiva
Gödsling med surgjord nötflytgödsel till majs ökade majsen fosforupptag med 75 procent jämfört med obehandlad flytgödsel. Den surgjorda gödseln kunde helt ersätta startgivan med mineralfosfor.
2011-12-14
Högt fosforläckage från undersökt hästhage
Jordens fosforhalt i en undersökt hästhage var cirka dubbelt så hög som i ett intilliggande växtodlingsfält. Och halten av fosfor som rann ut i dräneringsvattnet var tre gånger högre. Det framkommer i en ny rapport från SLU där miljöpåverkan från hästhållning undersökts.
2011-12-09
Hur påverkas användning av herbicider vid olika jordbearbetningsstrategier?
Något mera växtskyddsmedel mot ogräs används på gårdar som praktiserar reducerad jordbearbetning. Dessutom blir svårbekämpade ogräs som åkertistel fler. Det visas i en ny studie som bygger på egna bedömningar från lantbrukare i Skåne och Mälardalen.
2011-12-06
Hampa - en energigröda med flera miljöfördelar
Industrihampa är lika eller mer energiavkastande än andra energi-grödor, både som fastbränsle och till biogas. Samtidigt kan hampan ge hög skörd med små kvävegivor och behöver få eller inga växtskyddsmedel. Det visar en ny svensk doktorsavhandling.
2011-11-18
Åtgärder i och vid diken viktiga för minskad övergödning
Diken kan vara både en fälla och en källa till näringsämnen i vatten vid olika tidpunkter och längs olika sträckor. I en ny forskarrapport visas det att åtgärder i och kring landets över 9 000 mil diken i jordbrukslandskapet är viktiga för att minska främst fosforflödet.
2011-11-10
Baljväxter minskar utsläppen av växthusgaser
Lustgasavgången från odling av baljväxter är i genomsnitt 60 procent lägre än i kvävegödslade grödor och klimatavtrycken från koldioxid och energiåtgång är också mindre. Dessutom binds mer kol in i marken med baljväxter i växtföljden. Det visar en ny vetenskaplig artikel där resultaten från ett stort antal studier analyserats.
2011-11-03
Onland-plöjning kan gynna både miljö och skörd
Tre år med onland-plöjning ökade skörden på en av två lerjordar i ett svenskt fältförsök. Dessutom blev matjorden mer lucker. Ökad skörd binder in mer kol och ger klimatnytta samtidigt som en jord med bättre struktur ger mindre risk för ytavrinning och gasförluster från jorden.
2011-10-18
Betydelsen av variationen i gödslingen för läckaget granskad
Medelvärden för gödslingen i landet visar att det i stort sett råder balans mellan tillförsel och bortförsel av fosfor till åkermark. Men det finns obalanser på vissa gårdar och både under- och överdosering av kväve och fosfor förekommer. Bäst för miljön vore det om alla följde Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling. Det visar en ny rapport från SLU.
2011-10-11
Jordbearbetning och fosforförlust undersökt på nytt
För första gången har alla Nordiska försök om jordbearbetning och fosforläckage sammanställts. Resultaten visar att både jord- och fosforläckaget minskar med mindre höstbearbetning eller vårplöjning. Just plöjningen lyfts fram som ett riskmoment och särskilt den inför sådd av höstsäd.
2011-10-04
Tvåstegsdiken på gång
Människor gör vågen för tvåstegsdiken i det lilla textmaterial som finns om dem. Det blir mindre underhåll av diket, bättre avbördning och mindre risk för översvämning. Dessutom minskar kväve- och fosforhalterna samtidigt som djurlivet gynnas. Om det är så bra som det verkar får tiden utvisa. Fler undersökningar behövs och nu pågår även svenska sådana.
2011-09-23
Mer omfattande tvärvillkor för växtskydd
Alla villkor på förpackningar av växtskyddsmedel måste följas sedan den 14 juni 2011 enligt ett tvärvillkor om växtskydd som blivit mer omfattande. Karenstider, hänsyn till pollinerare, vattenskydd med mera ska följas till punkt och pricka. Kunskap om relevanta regler krävs också.
2011-09-21
Säkrare hantering i växtskyddsarbetet 2010
Färre lantbrukare fyller sprutan på gårdsplanen och fler använder hjälpredan för vindanpassade skyddsavstånd, jämfört med 2006. Det visar SCB:s rapport om användning av växtskyddsmedel i jordbruket 2010. Även andra förbättringar har skett i riktning mot ett säkrare växtskydd.
2011-09-02
Kväveläckage från olika typer av potatis undersökt
Den tidigast skördade potatisen — färskpotatis och den senast skördade - stärkelsepotatis visade sig ha lägst kväveutlakning i ett försök i Halland. Potatis som skördas däremellan tas ofta upp för tidigt för att ha tömt marken på kväve men för sent för att en fånggröda ska hinna verka efteråt på hösten.
2011-08-19
Plöjningsfri odling kan ge ökade lustgasutsläpp i början
Plöjningsfri odling kan öka utsläppen av den kraftiga växthusgasen lustgas från åkermarken under nordiska förhållanden. Det visas i en ny finsk studie. Man betonar dock att fenomenet kan vara övergående och att andra studier visar minskade utsläpp efter cirka 10 år.
2011-08-16
Stora sortskillnader i vetets mottaglighet för axfusarios
Fusariumangrepp på ax av olika höstvetesorter varierade mellan 1 och 44 procent i årets sortförsök. Liknande sortskillnader har påvisats även tidigare år. I vårvete var angreppen större och låg, beroende på sort, mellan 22 och 72 procent. Sortvalet liksom odlingsstrategier påverkar i hög grad risken för Fusarium.
2011-07-05
Ytmylla efter första skörd med snedställda skivristar               
Ytmyllning av flytgödsel är ett effektivt sätt att minska ammoniakavgången vid spridning i fält. Samtidigt kan myllningen ge lägre avkastning om grödan skadas. Vid spridning efter första skörd och med "rätt" utrustning minimeras skadorna. Det visar fältförsök som JTI och SLU genomfört.
2011-07-01
Se din gårds markkarta på Google Earth
Med det nya programmet PrecisionWizard går det enkelt att både skapa styrfiler till kalk- och gödningsspridare och att se behovsvariationen på sina fält i flygbildsformat i Google Earth. En aktuell markkarta är förstås grunden och kanske kan de nya möjligheter som skapas med detta motivera fler att markkartera.
2011-06-10
Två nya appar till mobilen
Utvecklingen av mobilapplikationer för säkrare och bättre växtskydd fortsätter på Jordbruksverket. I år har Spridarval och LärKvitter tillkommit som komplement till de tidigare Växtskyddsinfo och Ogräsdatabasen. LärKvitter är också trevlig för den naturintresserade. Samtliga finns nu för både iPhone och Android.
2011-06-08
12 års försök om N-utlakning från dansk ekologisk odling
Odlingsplatsens egenskaper med nederbörd och jordart samt förekomst av fånggröda var viktigast för hur mycket kväve som läckte från dansk ekologisk odling under tre växtföljdsomlopp. Måttlig tillförseln av stallgödsel påverkade inte. Inte heller växtföljdens utseende var avgörande för kväveutlakningen.
2011-06-01
Norge satsar på bättre träffsäkerhet i växtskyddet
Väderdata på gårdsnivå i varningsverksamheten och fältdagar om ogräsbekämpning ska öka intresset för att använda växtskyddstjänsten VIPS i Norge. Strategierna testas av Bioforsk och Norsk Lantbruksrådgivning för att öka träffsäkerheten i växtskyddsarbetet och minska förbrukningen av växtskyddsmedel.
2011-05-17
Kortsiktig gödslingseffekt av slamfosfor undersökt
Avloppsslam ger en kortsiktig fosforgödslingseffekt motsvarande 20 — 60 procent av motsvarande mineralgödsling beroende på slamtyp och mark-pH. Det har framkommit i ett examensarbete vid SLU. På sikt kan förmodligen mer fosfor frigöras.
2011-05-13
Nära 40 års läckagemätningar
Läckaget av kväve och fosfor på vanliga fält hos svenska lantbrukare varierar kraftigt. Det framkommer i en ny SLU-rapport där det senaste årets resultat redovisats. Att val av gröda och odlingsåtgärder påverkar mycket blir också tydligt.
2011-05-04
Planera rätt och minska kväveläckaget vid höstsådd
Risken för kväveutlakning vid höstsådd minskar betydligt vid tidig etablering och om tiden är kort mellan jordbearbetning och sådd. Vid senare sådd medför glyfosatbehandling en avsevärd risk för läckage, även vid direktsådd. Det visar ny forskning vid SLU.
2011-04-08
Precisionssprutning mot ogräs snart en möjlighet
Förbrukningen av ogräsmedel skulle kunna minska radikalt om bekämpningen enbart görs på områden i fält där ogräsmängden är stor nog att orsaka skada på grödan. Det visar ett norskt utvecklingsprojekt för precisionssprutning.
2011-03-30
Danskt P-index testat i Sydsverige
Bedömning av risken för fosforförluster genom ytavrinning och erosion med det danska P-indexet fungerar bra i Sydsverige. Det visar en studie i två pilotområden i Skåne och Halland. För att även kunna göra riskanalyser av andra förlustvägar behövs en omfattande datainsamling.
2011-03-25
Så långa och korta är spridningsförbuden
Lämpligheten och nödvändigheten av att sprida stallgödsel på senhösten och vårvintern är en ständig källa till diskussion. Så här ser vinterspridningsförbuden ut i några EU-länder.
2011-03-23
Långtidseffekter av skyddszoner undersökta
Skyddszoner har störst betydelse på fält som jordbearbetas konventionellt och mest minskar fosforförlusterna när gräset på skyddszonen slås och förs bort. Det visar ett 17-årigt finskt fältförsök där långtidseffekter av skyddszoner på en lerjord har studerats. Förlusten av lättillgänglig fosforn ökade om växtligheten lämnades kvar.
2011-03-16
Brytningstid påverkar fånggrödans förfruktseffekt
Tidig vår är oftast den optimala tidpunkten för nedbrukning av fånggrödor, både för läckagerisken under vintern och för kväveeffekten i nästkommande gröda. Det har danska fältförsök visat. Brytning under tidig höst eller sen vår ger sämre resultat. Dock varierar det med jord- och klimatförhållanden.
2011-03-04
Första resultaten av dikesfilter för fosforrening
Upp till hälften av fosforn som rinner i ett jordbruksdike kan renas bort med ett filter av krossad kalksten. Att ha en grävd damm före filtret i diket är önskvärt om inte det mesta av högflödet ska rinna förbi.  
2011-03-01
Tillräckligt med P för potatis på jordar med höga fosfortal
Potatis kan ta upp betydligt mer fosfor från markförrådet än vad som ofta antas vid gödslingsplaneringen. Det antyder ett norskt tvåårigt försök på jordar med fosfortal i klass V. Ingen fosforgödsling gav lika stor eller större skörd än vad höga givor gjorde.
2011-02-11
Riskindex för fosfor testat i ett dränerat lerområde
En svensk version av riskindex för fosforförluster från jordbruksmark har nu testats av SLU. I det undersökta avrinningsområdet bedömdes 10 procent av odlingsmarken ha en hög risk för förluster.  Bara i två procent av arealen fanns det en synlig risk för ytvattenavrinning
2011-02-09
Kortare spridningstid och mindre kväve till höstsäd
Nya regler för gödselspridning gäller från 2011 inom de nitratkänsliga områdena. Skriften "Gödsel och miljö" har nu uppdaterats med de nya reglerna som gäller begränsningar av gödselspridning i både tid och rum, samt av kväve till höstsäd.
2011-02-01
Två nya handböcker om fosforåtgärder
Två bra handledningar finns nu för lantbrukare som vill minska tillförseln av fosfor och växtskyddsmedel till omgivande vatten. Skyddszoner och anpassade skyddszoner är ämnet för den ena skriften. Den andra handlar om dammar som samlar fosfor.
2011-01-21
Handelsgödseln sprids jämnt
Handelsgödseln sprids jämnt på svenska åkrar och jämnare än tidigare undersökningar visat. Det finns heller ingen större skillnad mellan de fabrikat av spridare som testades och mellan ramp- eller centrifugalspridare enligt en ny rapport från JTI.
2011-01-19
Växtskyddsmedlens förlustvägar till vatten belysta
Transport genom mark och dräneringsledningar betyder mycket för att växtskyddsmedel hamnar i våra vatten, men även ytavrinning kan tillföra betydande mängder på vissa platser. Det framkom under ett CKB-seminarium om pesticiders transportvägar till vatten. Metoder och verktyg som kan minska riskerna presenterades.
2011-01-12
Lantbrukares erfarenhet av fånggrödor i ny rapport
Vitsenap och oljerättika är de mest omtyckta fånggrödorna bland lantbrukarna. De ger flera positiva effekter och orsakar mindre problem än till exempel rajgräs, visar enkätsvar för en utvärdering av miljöersättningen för fånggröda. Jordbrukarnas vanligaste förslag till förändring av stödet är en höjd ersättning.
2010-11-25
GPS-sprutning gav färre överlapp
Inmätning av fälten med RTK GPS, automatisk styrning av traktor och spruta samt individuell avstängning av varje munstycke ger mindre dubbesprutning och skyddar fältkanter och dikesbrunnar. Det visar ett forskningsprojekt på SLU.
2010-11-18
Brittiska lantbrukare börjar beräkna kvävefrigörelsen med ny metod
Om man känner sina fält och har antecknat lite om hur vädret varit kan man med några musklick få en beräkning av hur mycket kväve marken kan förse grödan med under kommande odlingssäsong. En ny metod börjar nu användas av lantbrukare
i Storbritannien.
2010-11-12
Halverat fosforläckage med strukturkalkning
Strukturkalkning minskade fosforläckaget med upp till 50 procent i försöket vid Bornsjön. Däremot har olika strategier för gödsling och jordbearbetning hittills inte påverkat speciellt mycket. Dock minskade kväveutlakningen med mindre jordbearbetning. Nu finns tre års resultat av de testade åtgärderna i försöket.
2010-11-02
Vad läcker från träda och obrukad mark?
Hur mycket av läckaget från åkermark beror på odlingen och hur mycket läcker ändå? Ja, det undrar både lantbrukare och andra. I ett försök på två lerjordar skiljde inte fosforkoncentrationen nämnvärt för brukat och obrukat men kväveutlakningen skiljde desto mer. Det gav ett sämre vatten från odlad mark ur övergödningssynpunkt.