2005-11-16 | Allmänt

Läcker biobädden?

Kan bekämpningsmedel läcka genom biobäddens botten? Vissa undersökningar av biobäddens funktion och effektivitet har gjorts i Sverige men på senare tid har man genom undersökningar i andra länder kommit fram till intressanta resultat om biobäddens utformning och funktion.
I danska försök på biobädden har man kunnat påvisa ett visst läckage av bekämpningsmedel genom biobäddens botten. Detta kan man inte riskera i Danmark då den vätska som passerar ut genom biobädden måste hålla dricksvattenkvalitet. Ytterligare försök har gjorts med en tät biobädd där all vätska kan samlas upp och analyseras.
Försöksresultaten visade att lättrörliga substanser såsom bentazon (Basagran-preparat) och mekoprop (Duplosan Meko) kunde påvisas i ganska höga halter i det vatten som man samlade upp. Vid höga nederbördsmängder och tvätt av sprututrustning på biobädden ökar läckagerisken och detta kunde också påvisas vid provtagningar.
Prover togs också på materialet i biobädden för att undersöka hur mycket preparat som binds eller bryts ner. En del av de preparat som används idag binds kraftigt till jord- och humuspartiklar. Halter av substanserna azoxystrobin (Amistar), propikonazol (Tilt) och pirimikarb (Pirimor) hittades men begränsat till de översta 10 cm på försöksbiobädden.

Modifierad biobädd
För att undvika läckage av bekämpningsmedel från biobädden diskuteras i Danmark att biobädden ska tätas i botten och på sidorna antingen med plastfolie eller med betong. All vätska som passerar genom biobädden samlas upp i en tät behållare och återförs till biobädden igen eller sprids ut på gräsbevuxen åkermark.
Därigenom minskar risken för att lättrörliga ämnen ska komma ut och förorena vattendrag och grundvatten.
I England, där de flesta lantbrukarna idag fyller sin spruta på en gjuten gårdsplan är biobädden godkänd som påfyllningsplats. Biobädden ska dock vara tät och försedd med uppsamlingsbehållare. Vätskan som samlas upp ska återföras på biobädden eller spridas ut på en gräsbevuxen yta.
En annan variant som testats i England är en kombination av tät platta och biobädd. Fyllning och tvätt av sprututrustning görs på en betongplatta med uppsamling. Den uppsamlade vätskan fördelas sedan på en biobädd med uppsamling. Vattnet som passerat biobädden vattnas sedan ut på en gräsbevuxen yta eller återförs till biobädden igen.

Skötsel och underhåll
På sprutans påfyllningsplats hanteras årligen ganska stora mängder koncentrerade preparat. Användning av biobädd vid påfyllning och rengöring minskar riskerna för att spill ska orsaka förorening av vatten. Detta förutsätter dock att biobädden är rätt använd och väl underhållen. Risken för läckage av bekämpningsmedel genom biobäddens botten är stor då man inte bryr sig om att regelbundet fylla på biobäddsmix (halm, jord och torv) eller ständigt sköljer och rengör sprutan på biobädden. Så mycket som möjligt av sprutans rengöring bör göras ute i fält för att undvika onödig belastning på biobädden.
 
Lars Pålsson, Visavi God Lantmannased AB
lars.palsson@visavi.se
 
 
Länk till artikel i JA: http://www.ja.se/nyheter/visanyhet.asp?nyhetID=5740&highlight=biobäddlänk till annan webbplats

Sidan uppdaterad 2011-04-11 av Ulrika Williamsson
EU Jordbruk- och Landsbygdsutveckling Länsstyrelsernas hemsida LRF:s hemsida Jordbruksverkets hemsida Samarbetspartners
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
Greppa Näringen
Telefon växel 0771-57 34 56
E-post info@greppa.nu
Kontakt