
Biobäddens uppbyggnad och skötsel är A och O för att den ska fungera väl och inte läcka. Foto: Magnus Sandström, Jordbruksverket.
Brister i konstruktionen
I den ena biobädden utan tätt bottenskikt hittades klopyralid och benazolin i lerlaget vilket tyder på att biomixen inte räckt till. Den troliga förklaringen är att ohackad halm använts som ger en sämre mikrobiell aktivitet än hackad samtidigt som den skapar kanaler för vattnet att rinna för snabbt nedåt. I den andra biobädden var matjord, halm och torv inte blandat utan lagt i lager vilket gav en dålig funktion.
I de båda biobäddarna med tätt bottenskikt där vatten kunde samlas upp hittades rester av olika växtskyddsmedel. Svagheter i biobäddarna som kan förklara detta är att de båda var nyanlagda vilket gör att biomixen ännu inte uppnått sin kapacitet. Gräsmattan var dåligt etablerad på den ena och det faktum att det finns ett konstruerat tätt skikt under lerlagret gör att lerlagret torkar ut och får sprickor där vattnet kan rinna.
Gör så här istället
Författaren kommer avslutningsvis med några råd om hur de beskrivna problemen ovan kan undvikas. Dessa råd och många fler finns i en ny publikation från Greppa Växtskyddet "Bygg Säkert Biobädd". Här ges konkreta och lättlästa råd om hur en biobädd ska byggas och skötas. Läs den här: http://www.greppa.nu
Detta är en redovisning av ett forskningsprojekt där fyra biobäddar undersökts och det är inte undersökt hur representativa de är för landets 1 000 biobäddar. Författaren rekommenderar att det görs en undersökning av ett större antal biobäddar i praktisk drift för att undersöka om de byggts enligt rekommendationerna.
Forskningsrapporten finns att läsa i SLF:s projektbank: http://www.lantbruksforskning.se
Markus Hoffmann
