Miljödammarna på Listerlandet undersökta

Miljödammar som både fångar näringen och tillgodoser vattenbehovet i jordbrukslandskapet blir allt viktigare när klimatet förändras. Foto: Monica Kling

Grundvattenförbrukningen ökar inte längre
På Listerlandet har 105 lantbrukare sökt tillstånd för 150 grundvattentäkter. Årligen används cirka 2,5 miljoner m³ för bevattning och av dessa kommer 0,4 miljoner m³ från vatten i dammar. Grundvatten är alltså den dominerande källan. Så är det även efter att dammarna anlagts. När det gäller förändringen konstateras det att anläggningen av dammarna inte minskat användningen av grundvatten, men det har inte heller skett någon kraftig ökning av grundvattenförbrukningen.

Var och en av dammarna fungerar men uppsummeringen svår
Fyra dammar valdes ut för vattenprovtagning under cirka ett års tid. Med enkel metodik togs prover i inloppet och i själva dammen. Slutsatsen är att dammarna minskar både kväve- och fosforkoncentrationerna. När det gäller hur mycket som de anlagda dammarna sammanlagt minskat näringstillförseln till Hanöbukten menar författaren att det inte går att svara på. Orsaken är att det inte finns några längre studier gjorda i de vattendrag som mynnar ut i havet från Listerlandet och därmed är det svårt att fastställa ett utgångsläge att jämföra med. Slutsatsen är att dammarna har medverkat till att hejda ökningen av grundvattenanvändningen och att dammarna reducerar kväve- och fosfornivåerna, även om det är svårt att säga hur mycket. I enkäten framhåller lantbrukarna andra nyttor som de märkt, exempelvis för den biologiska mångfalden.

Ett examensarbete medger en begränsad fördjupning och författaren John Nörregård föreslår att detta kan användas som en förstudie inför en kommande fördjupad utvärdering av miljödammarna på Listerlandet.

Läs mer i examensarbetet "Miljödammars funktion som kväve- och fosforfälla samt som bevattningsdamm i Sölvesborgs kommun". Institutionen för mark och miljö, SLU Examensarbeten 2010:02 http://urn.kb.se
 
Markus Hoffmann