2010-06-24 | Allmänt
Nu möjligt att klimatcertifiera produktionen
Klimatcertifiering av jordbruksprodukter är sedan den 15 juni 2010 en reell möjlighet. Ett förändringsarbete mot minskad klimatpåverkan krävs, liksom någon annan certifiering med krav på miljöskydd, djuromsorg och socialt ansvar. Sju Gårdar i Uppland var först ut med den nya märkningen på mjölkprodukter.
Stabby gård, som ingår i Sju Gårdar, satsar mycket på foder och djurvälfärd. De har också investerat i en gödsellagun som ger minst ett års lagringskapacitet. Foto: Monica Kling
Tre av fyra konsumenter vill ha möjlighet att välja mat med mindre klimatpåverkan, enligt en nyligen genomförd konsument-undersökning. Den 15 juni lanserades en sådan märkning på ett seminarium i Stockholm och på två certifierade företag med mjölk- respektive tomatproduktion. Regler finns än så länge för växtodling, växthusodling, mjölk-, nöt-, gris- och äggproduktion, samt för fiske och transporter. Regler för lamm- och slakkycklingproduktion förväntas komma under hösten 2010.
Bas- och gårdskrav
Basen ligger i att gården har en tredjepartscertifiering, vilket för närvarande innebär att den ska vara KRAV- eller Sigillcerifierad. Ovanpå det läggs specifika klimatkrav och rekommendationer. Tre- eller femårsplaner för ett konstruktivt arbete med att minska gårdens utsläpp av växthusgaser ska upprättas på flera områden och kunna följas upp.
— Dokumentationen har varit det svåraste. Den tog vi faktiskt lite hjälp med utifrån, säger Elisabeth Gauffin, lantbrukare på Stabby gård, som visade upp certifieringsarbetet som representant för Sju Gårdar.
De generella reglerna för gården handlar om energianvändning, köldmedel vid lagring av livsmedel, transporter och maskinanvändning inom gården och vid försäljning av produkterna, samt om odling på mulljordar.
— Det handlar om att se över hela verksamheten och ha ett helhetstänk kring produktionen - hur man använder resurserna, säger Elisabeth Gauffin.
Kvävebalans i odlingen
I växtodlingen är en av de viktigaste åtgärderna att minska mängden lättillgängligt kväve i marken efter skörd. Här ställs bland annat krav på att göra kvävebalans på gårdsnivå. En plan för minskad tillförsel av nytt kväve till gården ska göras och det krävs årliga skiftesvisa gödslingsplaner utifrån förväntade skördar. Eventuell stallgödsel ska analyseras och spridas på ett miljövänligt sätt och inköpt mineralgödsel får inte ha orsakat utsläpp på mer än 4 kg koldioxidekvivalenter per kg kväve.
— På Stabby investerade vi i en gödsellagun så att vi har riktigt lång lagringstid och kan sprida när grödorna kan ta upp näringen bäst, säger Elisabeth Gauffin.
Djurhälsa och foder centralt
En hög och jämn produktion är viktigt för att minimera utsläppen av växthusgaser per producerad enhet, vilket gör att en dokumenterad god djuromsorg hör till de viktigaste kraven på djurgårdarna. Dessa ska vara anslutna till ett etablerat hälsoredovisningssystem med parametrar för djurvälfärd. Sju Gårdar har förutom ordinarie veterinär- och djurhälsoarbete valt att ha en extern veterinär som kommer en gång i kvartalet.
— Hon har i uppdrag att titta med både veterinära och konsumentbrutala ögon på djuren och på hur gårdarna ser ut, säger Elisabeth Gauffin.
Övriga kritiska krav handlar om uppföljning av utfodringen med årliga analyser av fodret, samt att visa att man tagit hänsyn till klimatpåverkan vid val av inköpta fodermedel. Sju Gårdar valde bort den latinamerikanska sojan för över ett år sedan, vilket kostar en del men känns rätt.
— I den mån vi köper in foder är det antingen svenska eller europeiska råvaror. Den soja vi haft har varit från Italien, säger Elisabeth Gauffin.
Själva märkningen har ännu inte synts på mjölkförpackningarna, men kommer att göra det i takt med att de nya förpackningarna fasas in. De står snart med klimatloggan på i butikshyllorna. "Klimatmärkt" heter den.
Monica Kling
Läs mer på: http://www.klimatmarkningen.se/
Reglerna för klimatcertifiering för mat 2010:2 finns här:
http://www.klimatmarkningen.se
Om Sju gårdars klimatarbete kan du läsa här: http://www.sjugardar.se
Bas- och gårdskrav
Basen ligger i att gården har en tredjepartscertifiering, vilket för närvarande innebär att den ska vara KRAV- eller Sigillcerifierad. Ovanpå det läggs specifika klimatkrav och rekommendationer. Tre- eller femårsplaner för ett konstruktivt arbete med att minska gårdens utsläpp av växthusgaser ska upprättas på flera områden och kunna följas upp.
— Dokumentationen har varit det svåraste. Den tog vi faktiskt lite hjälp med utifrån, säger Elisabeth Gauffin, lantbrukare på Stabby gård, som visade upp certifieringsarbetet som representant för Sju Gårdar.
De generella reglerna för gården handlar om energianvändning, köldmedel vid lagring av livsmedel, transporter och maskinanvändning inom gården och vid försäljning av produkterna, samt om odling på mulljordar.
— Det handlar om att se över hela verksamheten och ha ett helhetstänk kring produktionen - hur man använder resurserna, säger Elisabeth Gauffin.
Kvävebalans i odlingen
I växtodlingen är en av de viktigaste åtgärderna att minska mängden lättillgängligt kväve i marken efter skörd. Här ställs bland annat krav på att göra kvävebalans på gårdsnivå. En plan för minskad tillförsel av nytt kväve till gården ska göras och det krävs årliga skiftesvisa gödslingsplaner utifrån förväntade skördar. Eventuell stallgödsel ska analyseras och spridas på ett miljövänligt sätt och inköpt mineralgödsel får inte ha orsakat utsläpp på mer än 4 kg koldioxidekvivalenter per kg kväve.
— På Stabby investerade vi i en gödsellagun så att vi har riktigt lång lagringstid och kan sprida när grödorna kan ta upp näringen bäst, säger Elisabeth Gauffin.
Djurhälsa och foder centralt
En hög och jämn produktion är viktigt för att minimera utsläppen av växthusgaser per producerad enhet, vilket gör att en dokumenterad god djuromsorg hör till de viktigaste kraven på djurgårdarna. Dessa ska vara anslutna till ett etablerat hälsoredovisningssystem med parametrar för djurvälfärd. Sju Gårdar har förutom ordinarie veterinär- och djurhälsoarbete valt att ha en extern veterinär som kommer en gång i kvartalet.
— Hon har i uppdrag att titta med både veterinära och konsumentbrutala ögon på djuren och på hur gårdarna ser ut, säger Elisabeth Gauffin.
Övriga kritiska krav handlar om uppföljning av utfodringen med årliga analyser av fodret, samt att visa att man tagit hänsyn till klimatpåverkan vid val av inköpta fodermedel. Sju Gårdar valde bort den latinamerikanska sojan för över ett år sedan, vilket kostar en del men känns rätt.
— I den mån vi köper in foder är det antingen svenska eller europeiska råvaror. Den soja vi haft har varit från Italien, säger Elisabeth Gauffin.
Själva märkningen har ännu inte synts på mjölkförpackningarna, men kommer att göra det i takt med att de nya förpackningarna fasas in. De står snart med klimatloggan på i butikshyllorna. "Klimatmärkt" heter den.
Monica Kling
Läs mer på: http://www.klimatmarkningen.se/
Reglerna för klimatcertifiering för mat 2010:2 finns här:
http://www.klimatmarkningen.se
Om Sju gårdars klimatarbete kan du läsa här: http://www.sjugardar.se
Sidan uppdaterad 2011-04-11 av Ulrika Williamsson
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
