2004-02-20 | Allmänt

Hur kan utsläppen av växthusgaser från åker och djur minska?

Flera av de områden som Greppa Näringen arbetar med har en direkt påverkan på avgången av klimatgaser även om huvudsyftet är minskade förluster av växtnäring och bekämpningsmedel.

Regeringen har i ett regeringsbeslut 2002-04-11 gett Statens jordbruksverk i uppdrag att, efter samråd med Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter och organisationer, utreda förutsättningarna för att minska utsläppen av växthusgaser, främst metan och lustgas, från jordbruket. Detta arbete redovisas i denna rapport.

Avgången av metan och lustgas från jordbruket står för ca 12% av Sveriges samlade växthusgasutsläpp. Dessa utsläpp från jordbruket motsvarar ca 9 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Om man även inkluderar utsläppen från jordbrukets primära energianvändning tillkommer ytterligare 1000 ton/år samt ca 4 000 ton/år från odling av organogena jordar och kalkning. Utsläppen från de organogena jordarna och från kalkning bokförs dock i statistiken under sektorn markanvändning och skogsbruk, och ingår inte i de svenska bruttoutsläppen. Det finns en betydande osäkerhet om utsläppens storlek, och i många fall även om vad som styr utsläppen. Detta är en stor komplikation när man diskuteras vilka åtgärder som behöver genomföras för att minska utsläppen. Grovt sett kan man se tre källor till utsläpp av växthusgaser i jordbruket; husdjuren (främst idisslarna), kväveanvändning i odlingen och bortodlingen av mull.

Utvecklingen är för dessa källor, sett enbart ur växthusgassynpunkt, på det hela taget positiv för att inte säga mycket positiv. Antalet nötkreatur minskar kraftigt, de stora insatser som görs för att minska övergödningen av våra vattendrag innebär även minskad kväveanvändning, och delar av mulljordarna tas ur produktion när den odlade arealen minskar. Allt detta gör att utvecklingen inom sektorn "Jordbruk" troligen kommer att överträffa det mål som i Klimatstrategin sätts upp för hela landets utsläpp, nämligen att utsläppen av växthusgaser som ett medelvärde under perioden 2008 - 2012 skall vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. Den sammantagna bedömningen är att någon förändring av riktningen på denna utveckling inte är nära förestående, men eftersom dessa emissionsminskningar beror på strukturella förändringar, kommer de inte att fortsätta i samma takt om förändringstakten i omvandlingen av jordbrukets struktur ändras. Ett antal källor till växthusgaser har studerats och utifrån dem har ett antal tänkbara åtgärder för att minska emissionerna från dessa granskats.

Rapporten kan hämtas som pdf på www.sjv.se länk till annan webbplats eller beställas på tel. 036 15 50 00. Den heter Rapport 2004:1 "Förutsättningar för en minskning av växthusgasutsläppen från jordbruket".

Markus Hoffmann, LRF