2011-10-04 | Fältet
Tvåstegsdiken på gång
Människor gör vågen för tvåstegsdiken i det lilla textmaterial som finns om dem. Det blir mindre underhåll av diket, bättre avbördning och mindre risk för översvämning. Dessutom minskar kväve- och fosforhalterna samtidigt som djurlivet gynnas. Om det är så bra som det verkar får tiden utvisa. Fler undersökningar behövs och nu pågår även svenska sådana.
Flödesterasser kan anläggas på båda sidorna av diket, eller bara på den ena, som denna i Finland. Det är en bra lösning vid enkelsidig grävning av diket. Foto: Jonas Svensson, Länsstyrelsen i Halland.
Tvåstegsdiken är ett ganska nytt begrepp i Sverige, som det pratas allt mer om. En del menar att detta kan vara en möjlig åtgärd för miljöersättning i kommande Landsbygdsprogram. Jordbruksverkets vattenenhet studerar tvåstegsdiken, bland annat för att öka kunskapen om hur markavvattningen kan klaras i ett framtida varmare och blötare klimat. Per Lindmark deltar i utredningen på Jordbruksverkets vattenenhet i Linköping.
— Det börjar bli en hel del prat om dessa diken, men än så länge är erfarenheten i Sverige begränsad, säger han.
Det som skiljer ett tvåstegsdike från ett vanligt dike är att ett tvåstegsdike har utvidgade dikeskanter som ett slags trappsteg eller platåer på sidorna istället för helt släta sidor från dikesbotten till marknivå. USA är det land som har mest erfarenhet av dessa diken och där har Jordbruksdepartementet gett ut en omfattande handledning till grävning och dimensionering i en så kallad National Engineering Handbook.
Dikeskanten blir mer stabil i tvåstegsdiket genom det gräsbevuxna trappsteget. Det gör att risken för erosion i dikesväggen minskar och därigenom underhållsbehovet, enligt amerikanska studier. Dessutom klarar diket högre flöden utan att svämma över. I USA anger man 25-100 procent ökad kapacitet. Kostnaderna för att anlägga ett tvåstegsdike är dock högre än för ett vanligt genom att mer jord ska schaktas bort. Diket blir också bredare och tar en markremsa längs diket i anspråk.
Flera miljöfördelar med tvåstegsdiken förs fram. Eftersom den djupa delen av diket är smalare än i ett vanligt dike är det mindre risk för att den blir helt torr under sommarhalvåret och vattendjupet blir tillräckligt för att vattenlevande djur ska överleva. En annan fördel är att både kväve och fosforhalter har visat sig minska. När vattennivån några gånger per år stiger upp och rinner ut över de gräsbevuxna platåerna hinner såväl växtupptag, kväveavgång som sedimentation ske.
Tvåstegsdiken finns alltså redan, bland annat i USA där de i vissa delstater lämnat pilotstadiet och staten istället gör utbildningskampanjer gentemot lantbrukare. Även i Finland har sådana diken anlagts och där har man gjort utvidgningen i trappsteg bara på ena sidan. Om kunskapen blir tillräcklig för att rekommendera dem även i Sverige behövs det troligen något ekonomiskt stöd. Eftersom kostnaderna för anläggning är högre än för vanliga diken och underhållet av många befintliga diken är eftersatt kanske inte många dikningsföretag självmant sätter igång. Detta särskilt som många befintliga diken är anlagda med statligt stöd för en viss utformning. Dessutom ska regler om fastställda dikesprofiler följas om man inte omprövar dem.
— Det vore oerhört intressant att få ett par tvåstegsdiken att följa i Sverige. Det är så många frågor som följer på detta om miljö, teknik, ekonomi och juridik, säger Per Lindmark.
För närvarande pågår förberedelse för minst två projekt, ett i Halland och ett i Östergötland.
— Det börjar bli en hel del prat om dessa diken, men än så länge är erfarenheten i Sverige begränsad, säger han.
Utvidgade trappstegskanter
Det som skiljer ett tvåstegsdike från ett vanligt dike är att ett tvåstegsdike har utvidgade dikeskanter som ett slags trappsteg eller platåer på sidorna istället för helt släta sidor från dikesbotten till marknivå. USA är det land som har mest erfarenhet av dessa diken och där har Jordbruksdepartementet gett ut en omfattande handledning till grävning och dimensionering i en så kallad National Engineering Handbook.
Påverkar produktion och kostnader
Dikeskanten blir mer stabil i tvåstegsdiket genom det gräsbevuxna trappsteget. Det gör att risken för erosion i dikesväggen minskar och därigenom underhållsbehovet, enligt amerikanska studier. Dessutom klarar diket högre flöden utan att svämma över. I USA anger man 25-100 procent ökad kapacitet. Kostnaderna för att anlägga ett tvåstegsdike är dock högre än för ett vanligt genom att mer jord ska schaktas bort. Diket blir också bredare och tar en markremsa längs diket i anspråk.
Flera miljövinster
Flera miljöfördelar med tvåstegsdiken förs fram. Eftersom den djupa delen av diket är smalare än i ett vanligt dike är det mindre risk för att den blir helt torr under sommarhalvåret och vattendjupet blir tillräckligt för att vattenlevande djur ska överleva. En annan fördel är att både kväve och fosforhalter har visat sig minska. När vattennivån några gånger per år stiger upp och rinner ut över de gräsbevuxna platåerna hinner såväl växtupptag, kväveavgång som sedimentation ske.
Lovande men många frågor
Tvåstegsdiken finns alltså redan, bland annat i USA där de i vissa delstater lämnat pilotstadiet och staten istället gör utbildningskampanjer gentemot lantbrukare. Även i Finland har sådana diken anlagts och där har man gjort utvidgningen i trappsteg bara på ena sidan. Om kunskapen blir tillräcklig för att rekommendera dem även i Sverige behövs det troligen något ekonomiskt stöd. Eftersom kostnaderna för anläggning är högre än för vanliga diken och underhållet av många befintliga diken är eftersatt kanske inte många dikningsföretag självmant sätter igång. Detta särskilt som många befintliga diken är anlagda med statligt stöd för en viss utformning. Dessutom ska regler om fastställda dikesprofiler följas om man inte omprövar dem.
— Det vore oerhört intressant att få ett par tvåstegsdiken att följa i Sverige. Det är så många frågor som följer på detta om miljö, teknik, ekonomi och juridik, säger Per Lindmark.
För närvarande pågår förberedelse för minst två projekt, ett i Halland och ett i Östergötland.
Se mer på
http://vimeo.com
Läs också om tvåstegsdiken i "Skötsel av bäckar på jordbruksområden", som finska Naturvårdsverket har gett ut på svenska. http://www.ymparisto.fi
Sidan uppdaterad 2011-10-04 av Anna Christoff
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
