2011-12-21 | Fältet
Surgjord flytgödsel till majs bra som P-startgiva
Gödsling med surgjord nötflytgödsel till majs ökade majsen fosforupptag med 75 procent jämfört med obehandlad flytgödsel. Den surgjorda gödseln kunde helt ersätta startgivan med mineralfosfor.
Sur gödsel kan ge god gödselekonomi. Det låga pH-värdet både ökar fosfortillgängligheten och minskar ammoniakavgången. Foto: BioCover
I Danmark finns ett överskott av fosfor på många gårdar och mycket forskning och utveckling pågår för att hitta lösningar. En av de mest självklara är att öka utnyttjandet av fosfor i djurens gödsel. Samtidigt är det inte självklart att fosfor i exempelvis flytgödsel alltid kan ersätta fosfor i mineralgödsel. Ett sådant exempel är startgivan av fosfor med mineralgödsel till majs. I Danmark är det praxis att radmylla 10-15 kg mineralfosfor per hektar vid sådd av majs. Det vore en fördel att kunna använda gårdens egen gödsel för denna giva vilket undersöktes i en ny studie.
I ett försök surgjordes flytgödsel från mjölkkor till ett pH-värde på 5.5. Gödsling med den jämfördes med obehandlad flytgödsel och med en giva med bara mineralkväve, alltså utan fosfor, och till sist med en giva med både kväve och fosfor i mineralgödsel; sammanlagt fyra olika slags gödsling. I försöket, som var ett krukförsök (8 kg jord per kruka) gödslades majs med de fyra gödselslagen. Jorden i krukorna var en sandjord med pH 4,4. Givorna som tillfördes motsvarade 10 kg fosfor och 33 kg kväve i ammoniumform per hektar. Jord skvättes snabbt över den tillförda flytgödseln för att stoppa ammoniakavgången. Var femte dag klipptes majsen för att analysera fosforupptaget.
45 dagar efter uppkomst hade majsen som fick surgjord flytgödsel tagit upp 75 procent mer fosfor än den som fick vanlig flytgödsel. Den behandling som kom närmast den med surgjord gödsel var den med fosfor och kväve i mineralgödsel. Den majsen tog upp mer fosfor i tidigt skede, men efter ungefär dag 37 gick majsen som fick surgjord gödsel om. Vid försökets avslutande, vid dag 45, var skörden (torrvikten) av majs från surgjord gödsel och från mineral N och P ganska lika men majsen som fått surgjord gödsel hade tagit upp cirka 10 procent mer fosfor. Majsen som gödslades med vanlig flytgödsel och med bara mineralkväve utvecklades betydligt sämre.
I detta försök gick det alltså bra att ersätta mineralfosfor med surgjord flytgödsel. Författarna menar också att resultaten är lovande för mjölkgårdar men att fler försök behövs, inte minst i majs som odlas på andra jordar än sandjord som i detta försök. Att surgöra gödsel är numera inte så ovanligt i Danmark. För den lantbrukare som redan har utrustning för att dosera syra till gödseln och alltså inte ska köpa nytt för just ändamålet med startgiva till majs blir det en bonuseffekt. Att slippa köpa in fosfor till startgivan till majs blir i det fallet bra hushållning med en ändlig resurs och inbesparade kostnader.
Sur gödsel jämfördes med vanlig obehandlad
I ett försök surgjordes flytgödsel från mjölkkor till ett pH-värde på 5.5. Gödsling med den jämfördes med obehandlad flytgödsel och med en giva med bara mineralkväve, alltså utan fosfor, och till sist med en giva med både kväve och fosfor i mineralgödsel; sammanlagt fyra olika slags gödsling. I försöket, som var ett krukförsök (8 kg jord per kruka) gödslades majs med de fyra gödselslagen. Jorden i krukorna var en sandjord med pH 4,4. Givorna som tillfördes motsvarade 10 kg fosfor och 33 kg kväve i ammoniumform per hektar. Jord skvättes snabbt över den tillförda flytgödseln för att stoppa ammoniakavgången. Var femte dag klipptes majsen för att analysera fosforupptaget.
Sura flytgödseln mycket bra
45 dagar efter uppkomst hade majsen som fick surgjord flytgödsel tagit upp 75 procent mer fosfor än den som fick vanlig flytgödsel. Den behandling som kom närmast den med surgjord gödsel var den med fosfor och kväve i mineralgödsel. Den majsen tog upp mer fosfor i tidigt skede, men efter ungefär dag 37 gick majsen som fick surgjord gödsel om. Vid försökets avslutande, vid dag 45, var skörden (torrvikten) av majs från surgjord gödsel och från mineral N och P ganska lika men majsen som fått surgjord gödsel hade tagit upp cirka 10 procent mer fosfor. Majsen som gödslades med vanlig flytgödsel och med bara mineralkväve utvecklades betydligt sämre.
Går det räkna hem?
I detta försök gick det alltså bra att ersätta mineralfosfor med surgjord flytgödsel. Författarna menar också att resultaten är lovande för mjölkgårdar men att fler försök behövs, inte minst i majs som odlas på andra jordar än sandjord som i detta försök. Att surgöra gödsel är numera inte så ovanligt i Danmark. För den lantbrukare som redan har utrustning för att dosera syra till gödseln och alltså inte ska köpa nytt för just ändamålet med startgiva till majs blir det en bonuseffekt. Att slippa köpa in fosfor till startgivan till majs blir i det fallet bra hushållning med en ändlig resurs och inbesparade kostnader.
Källa: Camilla Lemming, Jens Petersen, Gitte H. Rubæk & Peter Sørensen. Acidified Cattle Slurry as Starter Fertiliser for Maize — Investigation of Phosphorus Supply during early Growth. NJF Rapport Vol 7, Nr 8, 2011.
Sidan uppdaterad 2011-12-21 av Anna Christoff
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
