Stora skillnader i miljöersättning för en och samma åtgärd

Från 161 till 900 Euro per hektar kan det skilja i EU-stöd för lantbrukare i olika EU-länder som anlägger skyddszon för att minska erosion och fosforförluster. Det framkommer i en ny rapport där ersättning för skyddszoner, fånggrödor och annan vattenvård i lantbruket jämförs.

Krav på bredd och ersättning för skyddszoner kan skilja mycket även mellan närliggande länder. Foto: Monica Kling

I den tilltagande internationella konkurrensen efterfrågas alltmer information om skillnader i förutsättningar för lantbruk mellan länder. Kostnader för diesel, arbetskraft, el, byggnader, och för miljö och djuromsorg är viktiga parametrar. Att jämföra betalning för att utföra miljöåtgärderna i sitt lands Landsbygdsprogram är också något som rönt intresse. I teorin ska det inte gå att tjäna mycket pengar på en miljöstödsform, då principen för hur ersättningen beräknas ska vara att ersätta uppkomna kostnader och förlorade intäkter men inte att göra stor överkompensering. I en ny rapport från EU-projektet Baltic Compass jämförs miljöstödsprogrammen i 10 EU-länder.

Skyddszoner vanligaste stödformen

I de 10 jämförda länderna fanns sammanlagt 12 olika stödformer för vattenvård i lantbruket. Den vanligaste var skyddszoner, där krav på minsta bredd varierar från 2,5 till 15 meter. Skillnaden i ersättning varierar också stort från 161 Euro per hektar till 900 Euro per hektar. Skyddszoner är gräs och kostnaderna för att så in gräs borde inte variera mycket mellan länderna. Alltså borde skillnaden i ersättning i huvudsak utgöras av kostnader för att ta marken i anspråk och för utebliven skörd.

Några EU-länders regler om bredd och ersättning för skyddszoner

Hur mycket ska det få skilja?

Det kan vara lätt att tänka att det är fel och orättvist att det skiljer, särskilt för den som tillhör de sämst betalda för en viss åtgärd. Men det ska naturligtvis skilja. EU är stort och skördar liksom markpriser skiljer och skötselvillkor för ett stöd kan skilja. Samtidigt går det inte att komma ifrån att för stora skillnader väcker frågor. Extra tydligt blir det i exemplet för grannländerna Danmark och Schleswig-Holstein där skillnaden i ersättning för skyddszoner är cirka 4 gånger fast det bara skiljer ett gränsdike mellan lantbrukarna på varsin sida.

Läs mer på
http://www.balticcompass.org länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster