2012-05-04 | Allmänt
Ovanlig kommunal metod för vattenskydd framgångsrik
Kommunledda cykelturer i vattenskyddsområde, spetsiga annonskampanjer till invånarna och inköp av ekologiska produkter är tre av ingredienserna i ett framgångsrikt vattenvårdsarbete i södra Tyskland. Det konstateras i en ny vetenskaplig uppsats.
Renare vatten till en relativt billig peng blev resultatet av innovativa initiativ. Foto: Monica Kling
På många håll i Europa finns rester av växtskyddsmedel och förhöjda halter av nitrat i både yt- och grundvatten som används för att producera dricksvatten. Åtgärderna för att minska kväveutlakning och minska riskerna för oönskad spridning av växtskyddsmedel skiljer sig inte mycket åt mellan länderna. Däremot kan det skilja i vilka metoder som används för att få åtgärderna gjorda, så kallade styrmedel. I Tysklands tredje största stad Munchen med 1,2 miljoner människor har kommunen tagit annorlunda grepp och involverat kommuninvånarna. Arbetet har nu utvärderats vetenskapligt.
Vattnet till staden hämtas från dalen Mangfall 4 mil bort vid Alpernas fot. Där har vattnet hämtats sedan lång tid tillbaka. Kommunen har pekat ut ett område på cirka6000 hektarsom infiltrationsområde. Halva området är skog och knappt halva är åkermark där majoriteten är mjölkbönder med små gårdar med en medelareal på24 hektar . Mellan 1974 och 1992 steg nitrathalten i vattnet från 6 till 15 mg per liter. Även halten växtskyddsmedel steg. 1991 beslöt kommunen att börja agera proaktivt för bättre vatten.
Efter inledande stormöten och enskilda kontakter med lantbrukare och rådgivare beslöt sig kommunen för att stimulera övergång till ekologisk odling. De första fem åren efter övergång till ekologisk odling erbjöd kommunen 280 euro/ha och de följande 12 åren 230 euro/ha. Därtill fick lantbrukarna "vanliga" EU-stöd för ekologisk odling enligt det tyska landsbygdsprogrammet på cirka 250 euro/ha.
Stöden var en viktig stimulans. Därutöver samarbetade kommunen med tre ekoproducentorganisationer. Därigenom började kommunen köpa in ekoprodukter från just vattenskyddsområdet till kommunala skolor och restauranger. Kommunen försökte stimulera invånarna att köpa ekoprodukter med annonskampanjer där en annons löd: "Köp en liter ekomjölk och skydda därigenom4 000 literav Munchens dricksvatten". Ett annat grepp för att öka förståelsen var att arrangera guidade cykelturer i vattenskyddsområdet för kommuninvånarna.
Cirka 80 procent av åkermarken i området odlas nu ekologiskt. Vattnet har blivit renare med både sjunkande halter av nitrat och växtskyddsmedel. Hela vattenskyddsprojektet har fördyrat vattnet för kommuninvånarna med cirka 0,005 euro per m3, det vill säga cirka 0,005 öre per liter. Alternativet att installera reningsutrustning beräknades ha kostat 0,23 euro per m3, alltså cirka 50 gånger mer. Forskarna drar flera slutsatser av sin studie och konstaterar bland annat att satsningar på att bättre förstå sambandet mellan åtgärder och den lokala vattenkvaliteten är viktiga (good science) och att det kan få ta sin tid. Att öka synbarheten av levererade ekosystemtjänster är en annan viktig slutsats för att få människors acceptans för ett förändringsarbete.
Vattnet allt smutsigare
Vattnet till staden hämtas från dalen Mangfall 4 mil bort vid Alpernas fot. Där har vattnet hämtats sedan lång tid tillbaka. Kommunen har pekat ut ett område på cirka6000 hektarsom infiltrationsområde. Halva området är skog och knappt halva är åkermark där majoriteten är mjölkbönder med små gårdar med en medelareal på24 hektar . Mellan 1974 och 1992 steg nitrathalten i vattnet från 6 till 15 mg per liter. Även halten växtskyddsmedel steg. 1991 beslöt kommunen att börja agera proaktivt för bättre vatten.
Ekoodling efterfrågades
Efter inledande stormöten och enskilda kontakter med lantbrukare och rådgivare beslöt sig kommunen för att stimulera övergång till ekologisk odling. De första fem åren efter övergång till ekologisk odling erbjöd kommunen 280 euro/ha och de följande 12 åren 230 euro/ha. Därtill fick lantbrukarna "vanliga" EU-stöd för ekologisk odling enligt det tyska landsbygdsprogrammet på cirka 250 euro/ha.
Cykla i vattenskyddsområde
Stöden var en viktig stimulans. Därutöver samarbetade kommunen med tre ekoproducentorganisationer. Därigenom började kommunen köpa in ekoprodukter från just vattenskyddsområdet till kommunala skolor och restauranger. Kommunen försökte stimulera invånarna att köpa ekoprodukter med annonskampanjer där en annons löd: "Köp en liter ekomjölk och skydda därigenom4 000 literav Munchens dricksvatten". Ett annat grepp för att öka förståelsen var att arrangera guidade cykelturer i vattenskyddsområdet för kommuninvånarna.
Vattnet blev renare och billigare än alternativ
Cirka 80 procent av åkermarken i området odlas nu ekologiskt. Vattnet har blivit renare med både sjunkande halter av nitrat och växtskyddsmedel. Hela vattenskyddsprojektet har fördyrat vattnet för kommuninvånarna med cirka 0,005 euro per m3, det vill säga cirka 0,005 öre per liter. Alternativet att installera reningsutrustning beräknades ha kostat 0,23 euro per m3, alltså cirka 50 gånger mer. Forskarna drar flera slutsatser av sin studie och konstaterar bland annat att satsningar på att bättre förstå sambandet mellan åtgärder och den lokala vattenkvaliteten är viktiga (good science) och att det kan få ta sin tid. Att öka synbarheten av levererade ekosystemtjänster är en annan viktig slutsats för att få människors acceptans för ett förändringsarbete.
Källa: Grolleau, Gilles & McCann, Laura M.J. 2012. Designing watershed programs to pay farmers for water quality services: Case studies of Munich and New York City. Ecological Economics, Vol. 76.
http://www.deepdyve.com
Sidan uppdaterad 2012-08-03 av Ulrika Williamsson
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
