2011-11-03 | Fältet
Onland-plöjning kan gynna både miljö och skörd
Tre år med onland-plöjning ökade skörden på en av två lerjordar i ett svenskt fältförsök. Dessutom blev matjorden mer lucker. Ökad skörd binder in mer kol och ger klimatnytta samtidigt som en jord med bättre struktur ger mindre risk för ytavrinning och gasförluster från jorden.
Med onland-plöjning minskar markpackningen samtidigt som växtresterna vänds ner effektivt. Foto: Hushållningssällskapet Skaraborg
Onland-plöjning har funnits i många år men aldrig fått någon större utbredning i Sverige. En anledning kan vara att det blir svårare att styra. Det problemet minskar dock med de nya system för autoguidning som kommit på marknaden. Ett av motiven för helt plöjningsfri odling är att undvika den packning av övre alven och den ältning av jorden i plogfåran som kan uppstå vid plöjning blöta år, som i år 2011. Med onland-plöjning kan det gå att undvika den packningen samtidigt som plöjningens nytta med att vända ner växtrester bibehålls.
Under tre år jämfördes vanlig plöjning med onland-plöjning på två lerjordar i Skaraborg. Den ena var en styv lera på Lanna och den andra var en mellanlera på Bjertorp. Försöksrutorna var 16 meter breda och lika långa som hela skiftets längd. Efter tre års olika plöjning mättes skillnaden i avkastning mellan försöksleden. Även vatteninfiltrationskapaciteten mättes, markens vattenhalt vid olika tidpunkter och jordens torr- och kompaktdensitet.
Det avslutande mätåret odlades höstvete på den styva leran på Lanna och där fanns ingen skillnad i avkastning för vanlig respektive onland-plöjning. På Bjertorp odlades vårraps det året och där var skörden betydligt större i det onland-plöjda försöksledet. Skillnaden blev 2 189 kg frö per hektar jämfört med 1 729 kg frö per hektar.
I plöjningen möts de tre miljöfrågorna, växtnäringsläckage, läckage av klimatgaser från jorden och växtskydd. Vanlig plöjning, plöjningsfritt eller onland-plöjning påverkar alla tre frågorna. Det val av jordbearbetningsmetod som gynnar skörden binder in mer kol och är bra för klimatet och det som drar minst bränsle att utföra gynnar också klimatet. Att inte vända ner skörderester kan öka risken för svampsjukdomar och användningen av växtskyddsmedel. Genom att onland-plöjning undviker en del av markpackningen men bibehåller plöjningens verkan mot att överföra sjukdomar med växtrester kanske också en miljömålskonflikt undviks. Det behövs dock fler försök under svenska förhållanden och försök som pågår under längre tid.
Två lerjordar onland-plöjdes
Under tre år jämfördes vanlig plöjning med onland-plöjning på två lerjordar i Skaraborg. Den ena var en styv lera på Lanna och den andra var en mellanlera på Bjertorp. Försöksrutorna var 16 meter breda och lika långa som hela skiftets längd. Efter tre års olika plöjning mättes skillnaden i avkastning mellan försöksleden. Även vatteninfiltrationskapaciteten mättes, markens vattenhalt vid olika tidpunkter och jordens torr- och kompaktdensitet.
Skörden ökade på ena stället
Det avslutande mätåret odlades höstvete på den styva leran på Lanna och där fanns ingen skillnad i avkastning för vanlig respektive onland-plöjning. På Bjertorp odlades vårraps det året och där var skörden betydligt större i det onland-plöjda försöksledet. Skillnaden blev 2 189 kg frö per hektar jämfört med 1 729 kg frö per hektar.
Markens elektriska ledningsförmåga mättes också och det visade att marken torkade upp snabbare i det onland-plöjda fältet på Bjertorp. En andra skillnad i markens egenskaper blev att penetrationsmotståndet i övre matjorden var lägre i det onland-plöjda på Bjertorp. Båda dessa markfaktorer kan ha gynnat grödan och bidragit till den högre skörden.
Onland-plöjning i skärningen av tre miljöfrågor
I plöjningen möts de tre miljöfrågorna, växtnäringsläckage, läckage av klimatgaser från jorden och växtskydd. Vanlig plöjning, plöjningsfritt eller onland-plöjning påverkar alla tre frågorna. Det val av jordbearbetningsmetod som gynnar skörden binder in mer kol och är bra för klimatet och det som drar minst bränsle att utföra gynnar också klimatet. Att inte vända ner skörderester kan öka risken för svampsjukdomar och användningen av växtskyddsmedel. Genom att onland-plöjning undviker en del av markpackningen men bibehåller plöjningens verkan mot att överföra sjukdomar med växtrester kanske också en miljömålskonflikt undviks. Det behövs dock fler försök under svenska förhållanden och försök som pågår under längre tid.
Läs mer på
Sidan uppdaterad 2011-11-03 av Anna Christoff
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
