2012-05-16 | Fältet
Ökad kolinlagring i åkermark efterlyses
Efter 155 års årlig tillförsel av stallgödsel till ett försöksfält i Storbritannien ökar fortfarande mullhalten och inlagringen av kol i marken. Det är kanske världen längsta jordbruksförsöksserie och resultatet används nu av brittiska regeringen som vill utnyttja åkermarkens förmåga att lagra kol som en åtgärd för klimatet.
Mullmaterial på hög! Stallgödsel har spridits till ett försöksfält i Rothamstead sedan 1843. Foto: Monica Kling
Som Greppas nyheter tidigare uppmärksammat har den brittiska lantbruknäringen startat ett omfattande klimatarbete. Som en del i detta kartläggs tänkbara klimatåtgärder i lantbruket. Ökad kolinlagring i åkermarken är en sådan möjlighet och få länder torde ha så bra försöksunderlag för att bedöma detta som just Storbritannien.
I det kända försöket i Rothamstead har stallgödsel spridits årligen på ett fält sedan 1843. I början ökade kol- och mullhalten snabbt för att sedan avta efter några decennier när en ny jämvikt närmade sig. Den genomsnittliga årliga kolinlagringen uppgick till60 kgkol/ha per ton ts tillförd stallgödsel. I modern tid har även försök med att tillföra rötrest börjat göras. Där var den genomsnittliga årliga kolinlagringen180 kgkol/ha per ton tillförd ts. Båda gäller för samma mängd tillfört kväve som är250 kgtotal-N/ha som är taket för nitratkänsligt område i Storbritannien. Det högre värdet för rötrest förklaras med att kolet delvis redan har omsatts i rötningen. Motsvarande värde för tillfört färskt avloppsslam var130 kgkol/ha och ton ts.
Ibland ställs frågan om växtodling utan djurhållning eller vallodling är uthållig avseende påverkan på markens mullhalt. I den svenska åkermarksinventeringen bedöms cirka 40 procent av jordarna i de viktigaste svenska produktionsområdena ha mindre än 2 procent kol och skulle svara negativt på fortsatt minskad mullhalt. Men dessa brittiska försök visar, liksom motsvarande svenska, att årlig halmåterföring från stråsäd ökar mullhalten något. I sammanställningen ökade kolinlagringen årligen med cirka50 kgkol/ha och ton tillförd ts.
Att tillämpa reducerad jordbearbetning ökar kolinlagringen med i medeltal310 kgkol/ha. Ändå menar forskarna att potentialen i åtgärden är låg för landet. Det beror mest på två saker. Dels tillämpas det redan på närmare hälften av åkermarken och det kan finnas goda praktiska skäl till varför det inte används på den resterande ytan. Utredningen handlade om att leta potentialer för ytterligare åtgärder. En annan sak är att om plöjning ändå görs med några års mellanrum för att bekämpa ogräs eller av annat skäl kommer kolinlagringen, som koncentrerats till ytjorden, att omsättas och nettoeffekten blir liten.
155 år långt försök
I det kända försöket i Rothamstead har stallgödsel spridits årligen på ett fält sedan 1843. I början ökade kol- och mullhalten snabbt för att sedan avta efter några decennier när en ny jämvikt närmade sig. Den genomsnittliga årliga kolinlagringen uppgick till60 kgkol/ha per ton ts tillförd stallgödsel. I modern tid har även försök med att tillföra rötrest börjat göras. Där var den genomsnittliga årliga kolinlagringen180 kgkol/ha per ton tillförd ts. Båda gäller för samma mängd tillfört kväve som är250 kgtotal-N/ha som är taket för nitratkänsligt område i Storbritannien. Det högre värdet för rötrest förklaras med att kolet delvis redan har omsatts i rötningen. Motsvarande värde för tillfört färskt avloppsslam var130 kgkol/ha och ton ts.
Plöja ner halm eller inte
Ibland ställs frågan om växtodling utan djurhållning eller vallodling är uthållig avseende påverkan på markens mullhalt. I den svenska åkermarksinventeringen bedöms cirka 40 procent av jordarna i de viktigaste svenska produktionsområdena ha mindre än 2 procent kol och skulle svara negativt på fortsatt minskad mullhalt. Men dessa brittiska försök visar, liksom motsvarande svenska, att årlig halmåterföring från stråsäd ökar mullhalten något. I sammanställningen ökade kolinlagringen årligen med cirka50 kgkol/ha och ton tillförd ts.
Reducerad jordbearbetning görs redan
Att tillämpa reducerad jordbearbetning ökar kolinlagringen med i medeltal310 kgkol/ha. Ändå menar forskarna att potentialen i åtgärden är låg för landet. Det beror mest på två saker. Dels tillämpas det redan på närmare hälften av åkermarken och det kan finnas goda praktiska skäl till varför det inte används på den resterande ytan. Utredningen handlade om att leta potentialer för ytterligare åtgärder. En annan sak är att om plöjning ändå görs med några års mellanrum för att bekämpa ogräs eller av annat skäl kommer kolinlagringen, som koncentrerats till ytjorden, att omsättas och nettoeffekten blir liten.
D.S. Powlson, A. Bhogal, B.J. Chambers, K. Coleman, A.J. Macdonald, K.W.T. Goulding, A.P. Whitmore. 2012. The potential to increase soil carbon stocks through reduced tillage or organic material additions in England and Wales: A case study. Agriculture, Ecosystems & Environment. 146:1, 23—33. http://ac.els-cdn.com/
Sidan uppdaterad 2012-08-03 av Ulrika Williamsson
Alla artiklar
Allmänt
Aktuellt
Stallet
Fältet
Greppa är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera andra rådgivningsorganisationer i Sverige.
