Nytt test av N-sensor för att mäta mineralisering

Går det att uppskatta markens egenleverans av kväve efter olika förfrukter genom att använda Yaras N-sensor i ogödslade rutor med vårsäd? Ja, det verkar gå hyfsat i vissa utvecklingsstadier enligt en ny studie. Dessutom framkom uppgifter som påminner om goda kväveeffekter av vissa förfrukter.

N-sensorn gav acceptabla uppskattningar av kväveleveransen när flaggbladet just blivit synligt. Foto: Yara

I ett nytt försök har SLU i samarbete med Yara och den regionala försöksorganisationen provat att använda N-sensorn i ogödslade rutor med havre och vårkorn för att studera om N-sensorn kan användas för att uppskatta markens egenleverans av kväve. Kväveupptaget i havre och vårkorn mättes vid 3-4 tillfällen genom att klippa grödprov och analysera totalkväveinnehåll. Tidpunkterna var: vid begynnande stråskjutning, flaggbladet just synligt, axgång och avslutad axgång. Samtidigt gjordes en mätning med en handburen N-sensor.

Många olika förfrukter provades
Detta försök utfördes i andra pågående försök med kvävegödsling (led 7-10), utlakningsförsök med olika förfrukter (led 1-3) och utlakningsförsök med långliggande behandlingar (led 4-6). I tabellen nedan finns en översikt.

I led 4-6 har fastliggande långvariga behandlingar med olika gödsling provats från 1984 till 2005. Tre olika behandlingar ingick: helt ogödslat, årligen90 kgN/ha som mineralgödsel och vårspridd svinflytgödsel ( 180 kgTot-N/ha) med kompletterande mineralgödsel ( 45 kgN/ha). Efter 2005 odlades vårvete på dessa rutor med gödslingsmängd enligt tabellen.

Översikt över provtagna led med olika förfrukter och gödslingshistoria

Fungerar hyfsat

Resultaten visar att avläsning med N-sensorn vid utvecklingsstadiet då flaggbladet just blivit synligt kan ge acceptabla uppskattningar av grödans kväveupptag i ogödslade rutor med korn och havre som mätgrödor. Att mäta grödans upptag i just ogödslade rutor ger alltså ett mått på markens egenleverans av kväve. Att kunna mäta och bedöma denna egenleverans av kväve är den kanske viktigaste förutsättningen för att undvika både över- och underdosering av kväve.

Goda förfruktseffekter

Vårkornet med de tre olika förfrukterna hade tagit upp mellan 35 (efter potatis) och67 kgkväve per hekar (efter vallbrott). I rutorna med havre som mätgröda hamnade kväveupptaget mellan 20 och30 kgN/ha. Inklusive bedömt kväveupptag även i rötterna blev mängden utnyttjad kväveleverans från marken efter höstplöjd stråsädesförfrukt 30- 40 kgN/ha och efter vårvallbrottet upp till cirka90 kgN/ha vilket stämmer med tidigare studier.

Läs mer:
http://www.lantbruksforskning.se länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster